Väsjöbloggen – Sida 8 – Rädda Edsbergs sportfält

16 november, 201016 november, 2010

Bevara strandlinjen när Väsjöområdet bebyggs

Att det är attraktivt att bosätta sig i Sollentuna kommun beror inte minst på att det är nära till stora naturområden. Den utbyggnad av bostäder som är nödvändig borde därför ske med målsättningen att så långt möjligt bevara befintliga stadsdelars gröna karaktär liksom unika ”grön-blåa stråk” av samman hängande sjö- och skogsområden.

Det är helt enkelt det samhällsekonomiskt optimala sättet för Sollentuna kommun att växa. Utifrån den målsättningen tyckerjag att planerna för utbyggnad runt Väsjön är närmast ett skräckexempel på hur det kan gå när ett krasst och kortsiktigt bostadsbyggarintresse tar överhanden.

l stället för att bevara strandlinjen från bebyggelse, till gagn för både djurliv liksom för friluftsliv, innebär planen att bygga kajer ut i sjön! l stället för att söka bevara Edsbergs lugna boendemiljö innebär planen att en bro för obegränsad genomfart av bilar ska dras upp till Ribbings väg!

Kära beslutsfattare i Sollentuna kommun, det finns fortfarande möjlighet för er att ändra er och fatta ett beslut om utbyggnad runt Väsjön som präglas av en långsiktigt god omsorg om existerande och kommande invånare i Sollentuna, vare sig tillhör människa-, djur- eller växtsläktet.
Ta den chansen!

Jerher Forssell, Edsberg

Källa: Mitt i Sollentuna, 16 november 2010

16 november, 201016 november, 2010

Hedra Maud – Rädda Sportfältet

”Vi räddade Järvafältet,
Ni får förlåta mig barn,
men det är det finaste jag gjort.”

Så citerar de anhöriga Maud Löfgren i hennes dödsannons som står införd i Svenska Dagbladet idag. Maud satt i kommunfullmäktige tillsammans med mig och andra Sollentunapartister på 70-talet.

Jag minns Maud som en stark, glad och stridbar vän i kampen för att rädda Järvafältet. En kamp som Sollentunapartiet vann. Och där Maud var med och gjorde en fin insats, energisk, glad och stridbar.

Hedra Maud – Rädda Sportfältet!

Vi som hade den stora förmånen att känna Maud vet att ett av de bästa sätten att hedra hennes minne är att rädda Edsbergs sportfält.

Idag finns det vissa positiva öppningar i Väsjöärendet som gör oss hoppfulla. Det finns en chans att vi slipper en väg rakt över sportfältet och att det mesta av fältet bevaras. Alternativet är år av långa och segslitna och i och för sig mediaintressanta juridiska överklagande processer och rättliga prövningar. Men det skulle väl inte kommunen tjäna på….

Ingwar Åhman-Eklund

Ordförande i Sollentunapartiet

12 november, 201015 november, 2010

Naturskyddsföreningens strandskyddsmanifestation i Silverdal

Den 14 november kl 18:00 arrangerar ett antal lokala Naturskyddsföreningar och dess länsförbund i Stockholms län en manifestation för strandskyddet. I Sollentuna sker strandskyddsmanifestationen i Silverdal (strax öster om Silverdalsvägen 146).

Naturskyddsföreningen i Sollentuna har överklagat två beslut av Länsstyrelsen om upphävande av strandskydd: Vid Edsviken i Sllverdal och vid Väsjön i Södersätra. Strandskyddszonen är idag 300 m utmed Edsvikens obebyggda stränder och 100 m utmed Väsjön. Naturskyddsföreningen anser att det är viktigare att strandskyddets intentioner enligt miljöbalken uppfylls än att strandskyddszonen bebyggs med småhus eller utformas som en kaj.

I Miljöbalken slås fast att:

Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemanrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.
I ett strandskyddat område får inte åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur och växträter.
Ett värnande av strandskyddet medverkar också till uppfyllande av flera av de av riksdagen antagna miljömålen.

I bada fallen har områdena viktiga funktioner som natursamband och spridningskorridorer (gröna kilar) mellan återstående naturmarker och det ?nns alternativa möjligheter till exploatering utan att behöva inkräkta på det existerande strandskyddet på det sätt som föreslagits

Sollentuna 2010-11-05
Herbert Henkel
Ordf. Naturskyddsföreningen i Sollentuna

12 november, 201013 maj, 2023

Allemansrätten i Stockholms län hotad

Den nya lagen om strandskydd som i sin helhet trädde i kraft 1 januari 2010 riskerar att kraftigt försämra strandskyddet i landet och öka byggandet vid landets stränder. Den hotar allemansrätten och många rödlistade arter som är bundna till strandmiljöerna.

Vi ännu inte sett konsekvenserna fullt ut av den nya lagen eftersom det finns viss fördröjning i systemet. Men, ett mycket stort ansvar har lagts på kommunerna och länsstyrelserna, när reglerna blivit vagare. Naturskyddsföreningen tänker noga följa upp utvecklingen.

Den nya lagen skärper inte strandskyddet i områden där allemansrätten och naturen hotas, tvärtom är det nya möjligheter till undantag från strandskyddet som nu ges. Strandskyddet behövde differentieras inom landet men lättnaderna i de nya strandskyddsreglerna går i flera fall alldeles för långt.

Strandskyddet är en grundläggande del av allemansrätten och svensk naturvård. Dessutom har strandskyddet haft den positiva bieffekten att Sverige idag står bättre rustat än många andra länder mot klimatförändringar, eftersom vi har färre byggnader, anläggningar och vägar i strandzonen.

Det nya undantaget för strandskyddet i områden som är viktiga för landsbygdsutveckling är exempellöst diffust och kommer att få svåröverskådliga konsekvenser för svensk natur och friluftsliv.

Naturskyddsföreningens viktigaste kritik mot den nya lagen:

Den höga exploateringen av strandmiljöer i tättbefolkade områden i Stockholms län kan fortsätta. Det finns inga skärpningar av strandskyddet i dessa områden.
Nya möjligheter till undantag för strandskyddet har införts.
En sådan möjlighet är att man på mycket lösa grunder helt kan upphävda strandskyddet i områden som en kommun anser är viktiga för landsbygdsutveckling
Kommunerna har fått rätt att själva bestämma om dispenser och upphävanden av strandskyddet. Kommunerna har tidigare varit mycket slapphänta med detta och Naturskyddsföreningen är därför oroad för strandskyddets framtid.

En rapport från 2008 gjord av organisationerna Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, WWF, Sportfiskarna, Svenskt Friluftsliv samt Friluftsfrämjandet som tog upp lagförslaget visar tydligt att den nya lagen inte alls räcker för att stärka skyddet i de stora områden där exploateringstrycket på stränderna är mycket högt.

Information om var manifestationerna kommer att hållas: www.naturskyddsforeningen.se/stockholm

Mårten Wallberg, ordförande Naturskyddsföreningen i Stockholms län: 0733-746714

Läs mer: Strandskyddet – Allemansrätten utmed våra stränder – snart ett minne blott?

26 oktober, 201018 januari, 2011

Ekologigruppens naturinventeringar i detaljplaneområdet Törnskogsmossen

I enlighet med Törnskogens Villaägareförenings extrastämmans beslut har en samverkansgrupp skapats för att bevaka detaljplanefrågan. Samverkansgruppen har anlitat Ekologigruppen för att göra naturinventeringar i detaljplaneområdet söder och norr om Gustavsbergsleden. Gruppen har också tagit del av undersökningar utförda av professor Gert Knutsson, Institutionen för mark- och vattenteknik på KTH samt Stockholms Svampvänner.

Vid undersökningar har ett flertal utrotningshotade (s.k. rödlistade) växt- och djurarter återfunnits inom detaljplane- området, såväl söder som norr om Gustavsbergsleden. En av de rödlistade arterna är Tallticka, en mycket speciell utrotningshotad svamp vars fruktkroppar kan bli 50 år gamla.

Talltickan finns i området söder om Gustavsbergsleden och lever endast på tallar som är mer än 150 år gamla. Där finns även den utrotnings-hotade orkidén Knärot.

orkidén Knärot — Orkidén Knärot. Bild: ©Jouko Lehmuskallio.

Knärot, Goodyera repens
Knärot är en av våra vanligaste orkideér och som finns i nästan hela landet. Den är lågväxt, cirka 1 dm hög, och bildar små mattor av bladrosetter. De vita håriga blommorna är ganska små och sitter i en något spiralvriden blomställning. Stjälken är finhårig upptill. Bladen är samlade i rosett vid basen. Knärot blommar i juli-augusti.

Knärot är ganska vanlig på frisk, mossbeväxt mark, gärna i mossrika barrskogar där den ofta växer i mossa på stenar och block.

Linné skriver i sin flora från 1755 bland annat: ”Rotknölar trådlika, blad äggrunda, från roten, blommor ensidiga.” ”Växer tämligen sällsynt i gamla skogar i Uppland, Lappland, etc.”

Knärot skyddas av den generella riksomfattande fridlysningen av alla orkidéer.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

Ett flertal signalarter (arter som indikerar höga naturvärden) har också återfunnits inom planområdet, såväl norr som söder om Gustavsbergsleden. Ekologigruppens slutrapport väntas under oktober/november och det är därför möjligt att ytterligare värdefulla växt- och djurarter kan komma att hittas.

Professor Gert Knutsson har i sitt expertutlåtande varnat för att detaljplanen för Törnskogen riskerar att torrlägga sjön Snuggan och Törnskogsmossen, som Törnskogens naturreservat har bildats för att skydda.

Det beror på att ledningsgravarna i norra detaljplaneområdet (från Runskogsvägen 26 och norrut) kommer att ligga lägre än vattennivån i Snuggan och Törnskogs- mossen. Till följd av sprickor i berggrunden riskerar Snuggan och Törnskogsmossen att gradvis dräneras på vatten och vattennivån sjunka. Alla unika fuktkrävande växtarter inom området kommer då att utrotas.

Samverkansgruppen har i augusti träffat och informerat ledande politiker i Sollentuna kommun om resultatet av undersökningarna och påpekat det olämpliga i att bygga inom detaljplaneområdet. Resultatet av mötet är att kommunens tjänstemän arbetar tillsammans med professor Gert Knutsson för att ytterligare utreda resultaten. När det arbetet är avslutat avser kommunen att inbjuda till samtal.

Enligt en artikel i Mitt i Sollentuna häromveckan verkar Alliansen dessvärre fortsatt anse att det inte är helt klarlagt att det inte går att bygga medan Sollentunapartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra hela detaljplaneområdet till naturreservat. Samverkansgruppen anser att Alliansens nuvarande resonemang kan strida mot försiktighetsprincipen i miljöbalken. Den innebär bl.a. att man inte kan ursäkta sig med att det saknas full vetenskaplig bevisning för att skada uppkommer. I det här fallet är det tvärtom så att bevisningen talar för att det är olämpligt att bygga, då stora naturvärden annars kommer att förstöras.

Källa: Törnskogsbladet oktober 2010

13 oktober, 201013 maj, 2023

Förstör inte sportfältet

Jag tillhör den kategori av människor som söker mig till våra grönområden. Jag är hundägare och tränar och promenerar ofta vid sportfältet, dessutom tränar jag styrketräning flera gånger i veckan på kraftsportklubben.

Nu när skolorna har börjat och semestrarna är slut är det ofta aktiviteter av olika slag på sportfältet, brännboll, fotboll, hundträning med mera. Konstgräsmattorna får ju ingen vara på om de är bokade. Här råder oftast full aktivitet vilket drar med sig extra trafik, dessutom är parkeringen vid torget för liten redan nu på eftermiddagarna.

Vi måste tänka på våra barn, det som försvinner går inte att återskapa, sportfältet är en oas, med elljusspåret i anslutning och Väsjöbacken i närheten. Det vore synd och skam att förstöra detta, eller tycker politikerna att ungdomarna ska börja rycka handväskor av gamla tanter med rullator i stället för att spela fotboll och brännboll.

Gunilla Söderberg

Källa: Mitt i Sollentuna, 12 oktober 2010

6 oktober, 20102 november, 2010

Tomtägare tvingas betala för vägbygge

Nya vägen kostar dem 400000 var — Foto: Paul Mohlin.

Boende i Södersätra måste betala för vägarna när Väsjöområdet byggs ut. Detta trots ett avtal som lägger ansvaret för vägarna på kommunen.

Nu tar tomtägarföreningen strid mot kravet.

Väsjö tomtägarförenig har protesterat mot Sollentuna kommuns planer på att de boende ska stå för hälften av gatukostnaderna när Väsjöområdet byggs ut. Medlemmarna i föreningen anser att det strider mot det vägavtal som föreningen slöt med kommunen 1973.

Enligt avtalet skulle kommunen ta över ansvaret för väghållningen i Södersätraområdet för all framtid. Men kommunens jurister tycker inte att avtalet gäller eftersom det nu handlar om ett helt nytt vägnät. Att det gäller samma område spelar ingen roll.

Efter protesterna från de boende lät kommunledningen en oberoende jurist granska ärendet. Och kommunen får nu medhåll.

Juristen Magnus Josefsson, vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå, konstaterar i sitt utlåtande att även om det inte står i klartext vad ”väghållningen” består av, så bedömer han att vägavtalet från 1973 handlar om drift och underhåll.

För medlemmarna i Väsjö tomtägarförening innebär de nya vägarna en kostnad på runt 400000 kronor var. Ordförande Mikael Wiberg tycker att Sollentuna kommun begår ett avtalsbrott.

– Det är ett maktmissbruk att riva ingångna avtal och luta sig mot PBL. Det här blir en förtroendefråga om man ska våga ingå avtal med kommunen, säger han.

Mikael Wiberg ska nu diskutera med övriga i föreningen hur de ska gå vidare med ärendet i domstol.

Sollentuna kommun har även fått synpunkter från många andra kommuninvånare om utbyggnaden av Väsjöområdet.

Enligt ordförande i kommunstyrelsens plan- och fastighetsutskott, Lennart Gabrielsson (FP), handlar det framförallt om tre frågor: Edsbergs sportfält, som ska bli mindre, vägförbindelsen mellan Våsjön och Edsberg, som många är oroliga ska förvandlas till en trafikerad genomfartled, och finansieringsfrågan.

– Det är ett misslyckande att vi inte har fångat upp alla de här frågorna. Vad vi gör nu är att ta tillbaka initiativet. Alla behöver inte tycka lika, men vi vill åtminstone att man ska ha alla fakta klara för sig, säger Lennart Gabrielsson (FP).

Tanken var att detaljplanen för Väsjöområdet skulle klubbas på kommunfullmäktiges möte den här månaden. Men kommunledningen vill nu gå igenom materialet igen för att försäkra sig om att allt blir rätt.

– Det finns inte på kartan att vi inte ska genomföra projektet, men det är ett omfattande material. Om inget oförutsett händer gissar jag att vi fattar beslut i december, säger Lennart Gabrielsson.

Marie Bergström
marie.bergstrom@mitti.se

Källa: Mitt i Sollentuna, 5 oktober 2010

23 september, 201013 maj, 2023

Interpellation från Sollentunapartiet om miljöriskerna med en byggnation i aktuellt detaljplaneområde i Törnskogsmossen

Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till ordförande i Plan och Fastighetsutskottet,
kommunalrådet Lennart Gabrielsson, Folkpartiet om miljöriskerna med en byggnation i aktuellt detaljplaneområde i Törnskogsmossen.

Ladda ner PDF-fil (218kB)
Törnskogen år ett naturreservat med bl.a. Törnskogsmossen och sjön Snuggan, som med angränsande våtmarker utgör ett mycket värdefullt och känsligt naturområde, en nyckelbiotop. Där ?nns ett antal rödlistade växt- och djurarter med stort skyddsvärde. Tyvärr hotas detta område liksom angränsande områdennu av planer på bebyggelse.

HSB och Sollentuna kommun ska enligt en ny detaljplan bygga bostäder på Törnskogsmossen och angränsande våtmarker samt höglänta områden söder om Gustavsbergsleden. Törnskogen år numera naturreservat, men den exakta gränsen har inte bestämts, eftersom kommunen inte riktigt vet hur stora naturvärden som man ska kräva för att skona naturen. Risken är mycket hög för skador på de känsliga moss- och våtmarkerna, som är nyckelbiotoper för ett flertal rödlistade växt- och djurarter. Samma sak gäller de höglänta områdena söder om Gustavsbergsleden. Enligt ett expertutlåtande från professor Gert Knutsson (se bilaga) kommer Snuggan och Törnskogsmossen att förstöras/dräneras ut vid en byggnation. Detta beror på områdets känsliga hydrologi och att ledningsgravarna kommer att ligga lägre än vattennivån i Snuggan och Törnskogsmossen. Hittills har tre utrotningshotade (rödlistade) arter hittats inom detaljplaneområdet. Dessutom ett antal signalarter och fridlysta arter. Ett exempel på en utrotningshotad art som har hittats är tallticka. Det är en svamp, som har fruktkroppar som kan bli 50 årgamla och bara lever på tallar som är minst 150 år gamla.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor till dig i din egenskap av ordförande i Plan och Fastighetsutskottet och kommunalråd med ansvar för planfrågor:

Anser du att det ?nns skäl attäven detaljplaneområdet ska bli naturreserverat?

Om så inte är fallet, var tycker du i så fall att gränsen går när man riskerar Törnskogsmossen, sjön Snuggan, tre utrotningshotade (rödlistade) arter, ett ?ertal signalarter och fridlysta arter?

Tror du att det kan vara olagligt/tjänstefel att besluta om en byggnation, som man på förhand vet, eller blivit upplyst om, kan förstöra ett naturreservat?

I Melleruds kommun har förtroendevalda dömts för tjänstefel p.g.a. ett sådant förfarande.

Sollentuna den 22 september 2010
Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet

Bilaga till interpellation

Törnskogsmossarna är belägna i Törnskogen nordnordväst om Edsberg och öster om sjön Norrviken.

Terrängen ar kuperad med morän och kalt berg på höjdområdena, som når upp till 70 m över havet, samt lera och torvmarker i sänkorna. Torvmarkerna i denna typ av terräng består merendels av myrtypen kärr och en del sumpskogar, medan myrtypen mosse är mindre vanlig. Men just i Tömskogen finns ett par typiska mossar: Norra respektive Södra Törnskogsmossen (se karta). Terrängen dräneras genom ?era mindre bäckar och diken. Det aktuella myrmarkskomplexet ligger högt, ca 45 m över havet. Huvudavrinningen går via den lilla sjön Snuggan i östra delen av området (se karta) vidare österut till Väsjön.

Södra Törnskogsmossen är en s.k. tallhögmosse. Det är en speciell typ av myrmark, som består av ett svagt välvt mosseplan omgivet av ett kärrspråk, en s.k lagg. Välvningen är svag i denna del av landet p.g.a. låg nederbörd och därigenom långsam tillväxt av torvbildande växter. Mosseplanet har blöta höljor med vitmossor och torra tuvor med bl.a. skvattram, odon och ljung samt är beväxt av tall. Mossens vegetation försörjes helt med regnvatten. Laggen har kärr- vegetation, främst olika mossor och starrarter men också tuvull samt tranbär och rosling på små tuvor. Laggens vatten kommer från omgivande fastmark. Detta innebär att vegetationen i laggen får ett narningsrikare vatten än vegetationen uppe på mosseplanet. Laggen isolerar alltså mosseplanet från omgivningen, vilket skapar denna speciella typ av myrmark. Det är sålunda ett mycket känsligt hydrologiskt system, som styr utvecklingen av tallhögmossen med dess karakteristiska vegetation. Tillförseln av fastmarksvatten till laggen från omgivningen och i detta fall också från alkärr väster om myrmarkskomplexet måste alltså fungera för att upprätthålla kärr- karaktären. Stryps eller minskar tillförseln av vatten förändras laggkärret och växer efter hand igen, varigenom denna karakteristiska del av högmossen försvinner.

Planerad bebyggelse österut frånnuvarande bebyggelsen i Törnskogen i direkt anslutning till myrmarkskomplexet kommer sannolikt att förändra den känsliga hydrologin genom minskad tillförsel av vatten till laggen p.g.a. dränering via husgrunder och vägar samt hårdgörning av markytor. Det finns risk för långsam torrläggning av hela myrmarkskomplexet inklusive sjön Snuggan, eftersom lågpunkterna i den planerade bebyggelsens ledningssystem kommer att ligga avsevärt under Snuggans nuvarande vattenyta.

Södra Törnskogsmossen är han helt opåverkad av ingrepp av olika slag till skillnad från Norra Törnskogsmossen, som är dikad med avrinning mot norr. Det är därför mycket angeläget att bibehålla mark- och vattenförhållandena omkring Södra Törnskogsmossen, som är en unik naturtillgång alldeles intill bebyggelsen i Törnskogen och ett intressant och lättillgängligt mål för naturstudier och undervisning för människor i hela norra Stockholmsregionen. Törnskogsområdet används sedan länge för fältövningar i geovetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kommer sannolikt att nyttjas alltmer p.g.a minskade reseanslag för exkursioner.

De planer på ett naturreservat, som föreslagits, inkluderar Törnskogsmossarna som en i området unik biotop. Därför föreslås i förslaget till skötselplan att Norra Törnskogsmossen skall återställas och få naturliga vattenståndsvariationer. Detta eder till att laggen och randkärren kring Södra Törnskogsmossen fåren större vattenföring, vilket gör det ännu mera olämpligt att placera bebyggelse där.

Stockholm 2010-06-15
Gert Knutsson
Professor emeritus
Institutionen för mark- och vattenteknik, KTH

23 september, 201029 januari, 2011

Interpellation från Sollentunapartiet rörande gatukostnaderna för Väsjöområdet

Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till ordförande i Plan och Fastighetsutskottet, kommunalrådet Lennart Gabrielsson, Folkpartiet rörande gatukostnaderna för Väsjöområdet.

Ladda ner PDF-fil (61,2kB)

Bakgrund

När initialt samråd togs med de boende i Södersätra för att diskutera den nu aktuella utbyggnaden av Väsjöområdet, vilket primärt var drivet av behovet att lösa Vatten och Avlopps?-ågan (pga den ökande miljöbelastningen) för det allt mer förtätade före detta sommarstugeområdet, angavs i samrådsförslag 1 formuleringen ”försiktig förtätning av området med bibehållen karaktär”.

Att detta samrådsförslag, som uppskattades av de boende, nu övergått till att bli en förtätning i storlek med ett nytt Edsberg (som för närvarande har 8 850 inv) inom Väsjöområdet (2800 bostäder, 6 – 8000 boende) uppfattas av ?ertal av de i området boende som synnerligen bedrägligt.

Till detta kommer att Allianspartierna nu föreslagit att merparten (!?) av investeringen skall bäras av fastighetsägarna i området som ”i och med utbyggnaden av området får höjda värden på sina fastigheter”.

Väsjö tomtägarförening överlät 1973 väghållningen i Södersätraområdet till kommunen i ett avtal för all framtid.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor till dig i din egenskap av ordförande i Plan och Fastighetsutskottet och kommunalråd med ansvar för planfrågor:

Fråga 1:

– På vilken faktagrund baserar man påståendet om de höjda värdena på fastigheterna?

Statistiska fakta visar ju att en normalfastighet i området med tomt på ca 1600 m2 de senaste åren sålts för mellan 2,8 och 3,2 mkr, och efter en avstyckning dnnia ursprungliga tomt skulle betinga ett marknadsvärde av 2 X 1,8 rnkr – inklusive vägavgi? på 400 kkr. Det skulle m.a.o. som bäst innebära ett nollsummespel för fastighetsägarna, som då dessutom tvingas flytta från sina fastigheter.

Fråga 2:

– Vilket lagstöd åberopar man för ett uttag av gatukostnader i denna storleksordning (ca 400 kkr för en normalfastighet) när PBL statuerar ”skälig och rättvis grund” och motsvarande gatukostnader för ett mycket snarlikt, nyplanerat område i Täby kommun, Lövbrunna, kostar de boende ca 115 kkr för motsvarande tomtstorlek?

Fråga 3:

– Under planläggningsarbetet, vilken hänsyn är taget till vägöverlåtelseavtalet från 1973 mellan kommunen och Väsjö tomtägarförening, där det svart på vitt framgår att kommunen övertar ansvaret för väghållning inom föreningens område för all framtid?

Väsjö tomtägarförening avser bestrida detta kontraktsbrott, i händelse det begås, och hävdar att de har ett juridiskt vägledande HD-domslut från 1993 som stöder deras sak.

Fråga 4:

– Anser Du dig att moraliskt kunna försvara att man bryter ingångna avtal med hänvisning till PBL och förutom att riskera kommunens ”varumärke”, därmed också riskera att ställa en principiellt viktigt fråga om kommunens trovärdighet i avtalsfrågor på sin spets?

Frågan kommer av de boende att drivas i domstol, ytterst till EU-domstolen, om fullmäktige beslutar att bryta det ingångna avtalet. Detta kommer säkerligen att bli mycket uppmärksammat i ett ?ertal media och ta lång tid.

Sollentuna den 22 september 2010

Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet

21 september, 201013 maj, 2023

Nya vägen kostar Södersätraborna 400000 var

När Sollentuna kommun bygger ut Väsjöområdet tvingas Södersätraborna stå för vägkostnaden.

Mikael Wiberg och Enevold Schröder tycker att Södersätraborna förväntas betala för områden de inte har nytta av. FOTO PAUL MOHLIN.

Sollentuna kommun vill asfaltera vägarna och bygga en kaj i Väsjöområdet. Hälften av notan för kostnaderna tänker kommunen, trots protester, skicka till de som bor i Södersätra. Fastighetsägarna kan tvingas betala 400 000 kronor var.Trots ett vägavtal om att ansvaret ligger på kommunen.

Utbyggnaden av Väsjöområdet ska ge 2 800 nya bostäder.

Enligt plan- och bygglagen har kommuner rätt att ta ut kostnader från fastighetsägare för förbättringar av exempelvis gator men även för allmänna platser.

Villkoret är att fastigheterna har behov och nytta av förbättringarna.
KÄLLA: SOLLENTUNA KOMMUN

Ljudet från en borrmaskin letar sig fram mellan träden till Våsjö tomtägarförenings dansbana. Mannen vid borren undersöker om det kommer att krävas sprängning då det så småningom blir dags att lägga avlopps- och vattenledningar i området.
Och det är lika bra att de som bor där vänjer sjg vid ljudet av maskiner. För när kommunen snart ska skapa 2800 nya bostäder, genom utbyggnaden av Väsjöområdet, krävs bland annat nya vägar.
I Södersätra är en del boende positiva till projektet medan andra helst hade sett att det förblir som det är. En sak är de boende dock överens om – vägavgifterna.
När grusvägarna förvandlas till asfalt vill kommunen nämligen lägga halva notan på de boende. Och det har väckt protester.
– Jag måste betala en halv miljon för att bo kvar där jag bor. Jag blir arg när någon kommer och kräver att jag ska betala för något jag varken beställt eller vill ha, säger ordföranden i Väsjö tomtägarförening, Mikael Wiberg.
Fastighetsägarna i Södersätra kommer att få betala olika mycket beroende på tomtstorleken.
– De flesta har tomter på 1 500-1800 kvadratmeter och då blir det en kostnad på runt 400000, säger Mikael Wiberg.

Förutom vägar kommer pengarna att gå till en brygga och en kajanläggning vid Väsjön. Kommunen motiverar kostnaden med att de boende får en värdeökning och möjlighet att sälja en del av tomten. Men enligt Mikael Wiberg skulle en försäljning av halva tomten inte alltid löna sig, eftersom många har husen mitt på tomten och då skulle tvingas riva.
Enligt plan- och bygglagen har kommuner rätt att ta betalt av fastighetsägare för att förbättra gator, naturområden och andra allmänna platser. Men Våsjö tomtägarförening har ett vägavtal med kommunen, daterat år 1973. I det framgår tydligt att Sollentuna kommun ska ansvara för väghållningen ”för all framtid”.

Ändå nämns inte avtalet i den gatukostnadsutredning som kommunledningen presenterade i början av aret.
– De har struntat högaktningsfullt i det. Det var vi som påtalade det då vi såg utredningen, säger Mikael Wiberg.
Enligt kommunfullmäktigeordförande Douglas Lithborn CM) gäller inte den skriftliga överenskommelsen längre.
– Vi har kommit fram till att vägavtalet inte är giltigt eftersom det handlar om ett nytt gatunät som ska klara en av en helt annan volym, säger han.
Men är det inte konstigt med tanke på att det handlar om samma område?
– Det kan nån tycka, men avtalet slöts utifrån den struktur som fanns då. Det här blir ju ett helt nytt gatunät än det som var 1973, säger Douglas Lithbom.
Mikael Wiberg avfärdar kommunledningens argument som nonsens.
– Faran i det är att det gäller alla som bor i hus. Om kommunen någon gång i framtiden ska bygga nya vägar så hamnar notan på dem som bor där.

Oberoende jurister ska nu granska ärendet och förhoppningsvis kommer resultatet före den 20 oktober. Då beslutar kommufullmäktige om detaljplanen.
Mikael Wiberg känner att förtroendet för Sollentuna kommun har dalat.
– Man kan inte bara bryta ett avtal. Frågan är nu om kommunen är en part som någon vågar teckna avtal med, säger han.

Marie Bergström
marie.bergstrom@mitti.se

Källa: Mitt i Sollentuna, 21 september 2010