Ekologigruppens naturinventeringar i detaljplaneområdet Törnskogsmossen

I enlighet med Törnskogens Villaägareförenings extrastämmans beslut har en samverkansgrupp skapats för att bevaka detaljplanefrågan. Samverkansgruppen har anlitat Ekologigruppen för att göra naturinventeringar i detaljplaneområdet söder och norr om Gustavsbergsleden. Gruppen har också tagit del av undersökningar utförda av professor Gert Knutsson, Institutionen för mark- och vattenteknik på KTH samt Stockholms Svampvänner.

Vid undersökningar har ett flertal utrotningshotade (s.k. rödlistade) växt- och djurarter återfunnits inom detaljplane- området, såväl söder som norr om Gustavsbergsleden. En av de rödlistade arterna är Tallticka, en mycket speciell utrotningshotad svamp vars fruktkroppar kan bli 50 år gamla.

Tallticka
Tallticka. Foto: Mattias Andersson, Stockholms svampvänner

Talltickan finns i området söder om Gustavsbergsleden och lever endast på tallar som är mer än 150 år gamla. Där finns även den utrotnings-hotade orkidén Knärot.

orkidén Knärot
Orkidén Knärot. Bild: ©Jouko Lehmuskallio.

Knärot, Goodyera repens
Knärot är en av våra vanligaste orkideér och som finns i nästan hela landet. Den är lågväxt, cirka 1 dm hög, och bildar små mattor av bladrosetter. De vita håriga blommorna är ganska små och sitter i en något spiralvriden blomställning. Stjälken är finhårig upptill. Bladen är samlade i rosett vid basen. Knärot blommar i juli-augusti.

Knärot är ganska vanlig på frisk, mossbeväxt mark, gärna i mossrika barrskogar där den ofta växer i mossa på stenar och block.

Linné skriver i sin flora från 1755 bland annat: ”Rotknölar trådlika, blad äggrunda, från roten, blommor ensidiga.” ”Växer tämligen sällsynt i gamla skogar i Uppland, Lappland, etc.”

Knärot skyddas av den generella riksomfattande fridlysningen av alla orkidéer.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

Ett flertal signalarter (arter som indikerar höga naturvärden) har också återfunnits inom planområdet, såväl norr som söder om Gustavsbergsleden. Ekologigruppens slutrapport väntas under oktober/november och det är därför möjligt att ytterligare värdefulla växt- och djurarter kan komma att hittas.

Professor Gert Knutsson har i sitt expertutlåtande varnat för att detaljplanen för Törnskogen riskerar att torrlägga sjön Snuggan och Törnskogsmossen, som Törnskogens naturreservat har bildats för att skydda.

Det beror på att ledningsgravarna i norra detaljplaneområdet (från Runskogsvägen 26 och norrut) kommer att ligga lägre än vattennivån i Snuggan och Törnskogs- mossen. Till följd av sprickor i berggrunden riskerar Snuggan och Törnskogsmossen att gradvis dräneras på vatten och vattennivån sjunka. Alla unika fuktkrävande växtarter inom området kommer då att utrotas.

Samverkansgruppen har i augusti träffat och informerat ledande politiker i Sollentuna kommun om resultatet av undersökningarna och påpekat det olämpliga i att bygga inom detaljplaneområdet. Resultatet av mötet är att kommunens tjänstemän arbetar tillsammans med professor Gert Knutsson för att ytterligare utreda resultaten. När det arbetet är avslutat avser kommunen att inbjuda till samtal.

Enligt en artikel i Mitt i Sollentuna häromveckan verkar Alliansen dessvärre fortsatt anse att det inte är helt klarlagt att det inte går att bygga medan Sollentunapartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra hela detaljplaneområdet till naturreservat. Samverkansgruppen anser att Alliansens nuvarande resonemang kan strida mot försiktighetsprincipen i miljöbalken. Den innebär bl.a. att man inte kan ursäkta sig med att det saknas full vetenskaplig bevisning för att skada uppkommer. I det här fallet är det tvärtom så att bevisningen talar för att det är olämpligt att bygga, då stora naturvärden annars kommer att förstöras.

Källa: Törnskogsbladet oktober 2010

Interpellation från Sollentunapartiet om miljöriskerna med en byggnation i aktuellt detaljplaneområde i Törnskogsmossen


Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till ordförande i Plan och Fastighetsutskottet,
kommunalrådet Lennart Gabrielsson, Folkpartiet om miljöriskerna med en byggnation i aktuellt detaljplaneområde i Törnskogsmossen.

Ladda ner PDF-fil (218kB)
Törnskogen år ett naturreservat med bl.a. Törnskogsmossen och sjön Snuggan, som med angränsande våtmarker utgör ett mycket värdefullt och känsligt naturområde, en nyckelbiotop. Där ?nns ett antal rödlistade växt- och djurarter med stort skyddsvärde. Tyvärr hotas detta område liksom angränsande områdennu av planer på bebyggelse.

HSB och Sollentuna kommun ska enligt en ny detaljplan bygga bostäder på Törnskogsmossen och angränsande våtmarker samt höglänta områden söder om Gustavsbergsleden. Törnskogen år numera naturreservat, men den exakta gränsen har inte bestämts, eftersom kommunen inte riktigt vet hur stora naturvärden som man ska kräva för att skona naturen. Risken är mycket hög för skador på de känsliga moss- och våtmarkerna, som är nyckelbiotoper för ett flertal rödlistade växt- och djurarter. Samma sak gäller de höglänta områdena söder om Gustavsbergsleden. Enligt ett expertutlåtande från professor Gert Knutsson (se bilaga) kommer Snuggan och Törnskogsmossen att förstöras/dräneras ut vid en byggnation. Detta beror på  områdets känsliga hydrologi och att ledningsgravarna kommer att ligga lägre än vattennivån i Snuggan och Törnskogsmossen. Hittills har tre utrotningshotade (rödlistade) arter hittats inom detaljplaneområdet. Dessutom ett antal signalarter och fridlysta arter. Ett exempel på en utrotningshotad art som har hittats är tallticka. Det är en svamp, som har fruktkroppar som kan bli 50 årgamla och bara lever på tallar som är minst 150 år gamla.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor till dig i din egenskap av ordförande i Plan och Fastighetsutskottet och kommunalråd med ansvar för planfrågor:

Anser du att det ?nns skäl attäven detaljplaneområdet ska bli naturreserverat?

Om så inte är fallet, var tycker du i så fall att gränsen går när man riskerar Törnskogsmossen, sjön Snuggan, tre utrotningshotade (rödlistade) arter, ett ?ertal signalarter och fridlysta arter?

Tror du att det kan vara olagligt/tjänstefel att besluta om en byggnation, som man på förhand vet, eller blivit upplyst om, kan förstöra ett naturreservat?

I Melleruds kommun har förtroendevalda dömts för tjänstefel p.g.a. ett sådant förfarande.

Sollentuna den 22 september 2010
Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet

Bilaga till interpellation

Törnskogsmossarna är belägna i Törnskogen nordnordväst om Edsberg och öster om sjön Norrviken.

Terrängen ar kuperad med morän och kalt berg på höjdområdena, som når upp till 70 m över havet, samt lera och torvmarker i sänkorna. Torvmarkerna i denna typ av terräng består merendels av myrtypen kärr och en del sumpskogar, medan myrtypen mosse är mindre vanlig. Men just i Tömskogen finns ett par typiska mossar: Norra respektive Södra Törnskogsmossen (se karta). Terrängen dräneras genom ?era mindre bäckar och diken. Det aktuella myrmarkskomplexet ligger högt, ca 45 m över havet. Huvudavrinningen går via den lilla sjön Snuggan i östra delen av området (se karta) vidare österut till Väsjön.

Södra Törnskogsmossen är en s.k. tallhögmosse. Det är en speciell typ av myrmark, som består av ett svagt välvt mosseplan omgivet av ett kärrspråk, en s.k lagg. Välvningen är svag i denna del av landet p.g.a. låg nederbörd och därigenom långsam tillväxt av torvbildande växter. Mosseplanet har blöta höljor med vitmossor och torra tuvor med bl.a. skvattram, odon och ljung samt är beväxt av tall. Mossens vegetation försörjes helt med regnvatten. Laggen har kärr- vegetation, främst olika mossor och starrarter men också tuvull samt tranbär och rosling på små tuvor. Laggens vatten kommer från omgivande fastmark. Detta innebär att vegetationen i laggen får ett narningsrikare vatten än vegetationen uppe på mosseplanet. Laggen isolerar alltså mosseplanet från omgivningen, vilket skapar denna speciella typ av myrmark. Det är sålunda ett mycket känsligt hydrologiskt system, som styr utvecklingen av tallhögmossen med dess karakteristiska vegetation. Tillförseln av fastmarksvatten till laggen från omgivningen och i detta fall också från alkärr väster om myrmarkskomplexet måste alltså fungera för att upprätthålla kärr- karaktären. Stryps eller minskar tillförseln av vatten förändras laggkärret och växer efter hand igen, varigenom denna karakteristiska del av högmossen försvinner.

Planerad bebyggelse österut frånnuvarande bebyggelsen i Törnskogen i direkt anslutning till myrmarkskomplexet kommer sannolikt att förändra den känsliga hydrologin genom minskad tillförsel av vatten till laggen p.g.a. dränering via husgrunder och vägar samt hårdgörning av markytor. Det finns risk för långsam torrläggning av hela myrmarkskomplexet inklusive sjön Snuggan, eftersom lågpunkterna i den planerade bebyggelsens ledningssystem kommer att ligga avsevärt under Snuggans nuvarande vattenyta.

Södra Törnskogsmossen är han helt opåverkad av ingrepp av olika slag till skillnad från Norra Törnskogsmossen, som är dikad med avrinning mot norr. Det är därför mycket angeläget att bibehålla mark- och vattenförhållandena omkring Södra Törnskogsmossen, som är en unik naturtillgång alldeles intill bebyggelsen i Törnskogen och ett intressant och lättillgängligt mål för naturstudier och undervisning för människor i hela norra Stockholmsregionen. Törnskogsområdet används sedan länge för fältövningar i geovetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kommer sannolikt att nyttjas alltmer p.g.a minskade reseanslag för exkursioner.

De planer på ett naturreservat, som föreslagits, inkluderar Törnskogsmossarna som en i området unik biotop. Därför föreslås i förslaget till skötselplan att Norra Törnskogsmossen skall återställas och få naturliga vattenståndsvariationer. Detta eder till att laggen och randkärren kring Södra Törnskogsmossen fåren större vattenföring, vilket gör det ännu mera olämpligt att placera bebyggelse där.

Stockholm 2010-06-15
Gert Knutsson
Professor emeritus
Institutionen för mark- och vattenteknik, KTH

Professor försöker stoppa villabygge

Bostadsprojekt i Vaxmora hotar unik mosse.

Bostadsprojektet bredvid Törnskogens naturreservat kan skada värdefull natur. Naturskyddsföreningen kräver att planerna stoppas. Men kommunledningen vill hellre ta en paus.

För drygt ett år sedan presenterade kommunen förslaget om ett nytt villaområde i Vaxmora, väster om Tömskogens naturreservat.  Naturskyddsföreningen invände att planerna hotar viktiga naturvärden och krävde att området skulle ingå i reservatet.

Men responsen från kommunen var sval. Därför tog föreningen och andra engagerade saken i egna händer. En inventering av området visade att det innehöll många gamla träd. Det  gynnar ovanliga och hotade arter, som talltickan, en svamp som trivs bäst på 150 år gamla tallar.

Gert Knutsson, professor på Institutionen för mark och vattenteknik, vid KTH, har undersökt miljön.
– Det är ett mycket värdefullt naturobjekt som är känsligt för ingrepp. Det gäller inte bara själva mossen utan också terrängen runt omkring, säger han.

Enligt honom skulle vägar och bebyggelse hindra vattentillförseln, så att både mossenoch sjön Snuggan i naturreservatet torrläggs.
Förutom att mosselandskapet är ovanligt har det även ett utbildningsvärde.
– Det används redan av Tekniska högskolan. Tidigare fanns dessa miljöer på många platser i länet, i exempelvis Vallentuna. Men där hände samma sak, man byggde och då försvan det, säger Gert Knutsson.
Under ett möte med kommunrepresentanter informerade professorn om sina slutsatser. Det resulterade i att både Sollentunapartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna motsatte sig byggandet i Vaxmora.
– Det är inte värt att riskera att Snuggan torrläggs och att de växter och djur som hittats där dör. Inte för de 20 husen det rör sig om, säger Peter Godlund (MP).
Den borgerliga majoriteten är inte lika övertygade. Kommunfullmäktige ordförande Douglas Lithborn (M) tycker att det finns oklarheter kring detaljplanens miljöpåverkan.
– Det här är inte helt solklart. Vi har fått en annan uppgift från våra sakkunniga på kommunen. Men om planerna skulle äventyra mossen kommer det i ett annat läge, säger han.

Nu ska kommunens tjänstemän göra en ny utredning  tillsammans med Naturskyddsföreningen och Gert Knutsson. Till dess läggs byggplanerna på is.
Naturskyddsföreningens ordförande Herbert Henkel är inte imponerad av kommunledningens agerande.
– De har använt en förhalningsstrategi. Först sa de att mossen inte ska skadas och att det skulle göras en teknisk undersökning, utan att någon sådan gjordes. Vi har efterhand informerat om att naturvärdena existerar. Men inte ens det har gjort att planen skrotas, säger han.

Marie Bergström
marie.bergstrom@mitti

Källa: Mitt i Sollentuna, 21 september 2010

Sjön Snuggan och Törnskogsmossen hotas av torrläggning

Snuggan
Sjön Snuggan. Foto från Naturskyddsföreningens bildarkiv.


Sjön Snuggan och Törnskogsmossen hotas av torrläggning p.g.a. Alliansens detaljplan.

Törnskogen är ett naturreservat. Där finns sjön Snuggan och Törnskogsmossen. På västra delen av Törnskogsmossen och vid dagiset Vittra Törnskogen vill Alliansen bygga.

Törnskogsmossen

Professor Gert Knutsson, Institutionen för mark- och vattenteknik , KTH, varnar för att detaljplanen för Törnskogen kommer att torrlägga sjön Snuggan och Törnskogsmossen, som naturreservatet har bildats för att skydda. Det beror på att ledningar för vatten och avlopp kommer att ligga lägre än vattennivån i Snuggan och Törnskogsmossen.

Via sprickor i berggrunden kommer Snuggan och Törnskogsmossen att gradvis dräneras på vatten och vattennivån sjunka.

Törnskogens Villaägareförening och Naturskyddsföreningen i Sollentuna har låtit göra undersökningar av detaljplaneområdet. Man har hittat:

  • tre utrotningshotade (rödlistade) växt- och djurarter
  • flera signalarter
  • många fridlysta arter

När Snuggan och Törnskogsmossen torkar ut, kommer alla unika fuktkrävande utrotningshotade arter att försvinna. Vid bebyggelsen av detaljplaneområdet, kommer även de utrotningshotade arterna där att försvinna.

Sollentunapartiet anser att detaljplanen måste skrotas nu, så att Törnskogsmossen och Snuggan räddas. När naturreservatet väl är förstört, är det för sent.