Jag tillhör den kategori av människor som söker mig till våra grönområden. Jag är hundägare och tränar och promenerar ofta vid sportfältet, dessutom tränar jag styrketräning flera gånger i veckan på kraftsportklubben.
Nu när skolorna har börjat och semestrarna är slut är det ofta aktiviteter av olika slag på sportfältet, brännboll, fotboll, hundträning med mera. Konstgräsmattorna får ju ingen vara på om de är bokade. Här råder oftast full aktivitet vilket drar med sig extra trafik, dessutom är parkeringen vid torget för liten redan nu på eftermiddagarna.
Vi måste tänka på våra barn, det som försvinner går inte att återskapa, sportfältet är en oas, med elljusspåret i anslutning och Väsjöbacken i närheten. Det vore synd och skam att förstöra detta, eller tycker politikerna att ungdomarna ska börja rycka handväskor av gamla tanter med rullator i stället för att spela fotboll och brännboll.
Boende i Södersätra måste betala för vägarna när Väsjöområdet byggs ut. Detta trots ett avtal som lägger ansvaret för vägarna på kommunen.
Nu tar tomtägarföreningen strid mot kravet.
Väsjö tomtägarförenig har protesterat mot Sollentuna kommuns planer på att de boende ska stå för hälften av gatukostnaderna när Väsjöområdet byggs ut. Medlemmarna i föreningen anser att det strider mot det vägavtal som föreningen slöt med kommunen 1973.
Enligt avtalet skulle kommunen ta över ansvaret för väghållningen i Södersätraområdet för all framtid. Men kommunens jurister tycker inte att avtalet gäller eftersom det nu handlar om ett helt nytt vägnät. Att det gäller samma område spelar ingen roll.
Efter protesterna från de boende lät kommunledningen en oberoende jurist granska ärendet. Och kommunen får nu medhåll.
Juristen Magnus Josefsson, vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå, konstaterar i sitt utlåtande att även om det inte står i klartext vad ”väghållningen” består av, så bedömer han att vägavtalet från 1973 handlar om drift och underhåll.
För medlemmarna i Väsjö tomtägarförening innebär de nya vägarna en kostnad på runt 400000 kronor var. Ordförande Mikael Wiberg tycker att Sollentuna kommun begår ett avtalsbrott.
– Det är ett maktmissbruk att riva ingångna avtal och luta sig mot PBL. Det här blir en förtroendefråga om man ska våga ingå avtal med kommunen, säger han.
Mikael Wiberg ska nu diskutera med övriga i föreningen hur de ska gå vidare med ärendet i domstol.
Sollentuna kommun har även fått synpunkter från många andra kommuninvånare om utbyggnaden av Väsjöområdet.
Enligt ordförande i kommunstyrelsens plan- och fastighetsutskott, Lennart Gabrielsson (FP), handlar det framförallt om tre frågor: Edsbergs sportfält, som ska bli mindre, vägförbindelsen mellan Våsjön och Edsberg, som många är oroliga ska förvandlas till en trafikerad genomfartled, och finansieringsfrågan.
– Det är ett misslyckande att vi inte har fångat upp alla de här frågorna. Vad vi gör nu är att ta tillbaka initiativet. Alla behöver inte tycka lika, men vi vill åtminstone att man ska ha alla fakta klara för sig, säger Lennart Gabrielsson (FP).
Tanken var att detaljplanen för Väsjöområdet skulle klubbas på kommunfullmäktiges möte den här månaden. Men kommunledningen vill nu gå igenom materialet igen för att försäkra sig om att allt blir rätt.
– Det finns inte på kartan att vi inte ska genomföra projektet, men det är ett omfattande material. Om inget oförutsett händer gissar jag att vi fattar beslut i december, säger Lennart Gabrielsson.
När Sollentuna kommun bygger ut Väsjöområdet tvingas Södersätraborna stå för vägkostnaden.
Mikael Wiberg och Enevold Schröder tycker att Södersätraborna förväntas betala för områden de inte har nytta av. FOTO PAUL MOHLIN.
Sollentuna kommun vill asfaltera vägarna och bygga en kaj i Väsjöområdet. Hälften av notan för kostnaderna tänker kommunen, trots protester, skicka till de som bor i Södersätra. Fastighetsägarna kan tvingas betala 400 000 kronor var.Trots ett vägavtal om att ansvaret ligger på kommunen.
Utbyggnaden av Väsjöområdet ska ge 2 800 nya bostäder.
Enligt plan- och bygglagen har kommuner rätt att ta ut kostnader från fastighetsägare för förbättringar av exempelvis gator men även för allmänna platser.
Villkoret är att fastigheterna har behov och nytta av förbättringarna.
KÄLLA: SOLLENTUNA KOMMUN
Ljudet från en borrmaskin letar sig fram mellan träden till Våsjö tomtägarförenings dansbana. Mannen vid borren undersöker om det kommer att krävas sprängning då det så småningom blir dags att lägga avlopps- och vattenledningar i området.
Och det är lika bra att de som bor där vänjer sjg vid ljudet av maskiner. För när kommunen snart ska skapa 2800 nya bostäder, genom utbyggnaden av Väsjöområdet, krävs bland annat nya vägar.
I Södersätra är en del boende positiva till projektet medan andra helst hade sett att det förblir som det är. En sak är de boende dock överens om – vägavgifterna.
När grusvägarna förvandlas till asfalt vill kommunen nämligen lägga halva notan på de boende. Och det har väckt protester.
– Jag måste betala en halv miljon för att bo kvar där jag bor. Jag blir arg när någon kommer och kräver att jag ska betala för något jag varken beställt eller vill ha, säger ordföranden i Väsjö tomtägarförening, Mikael Wiberg.
Fastighetsägarna i Södersätra kommer att få betala olika mycket beroende på tomtstorleken.
– De flesta har tomter på 1 500-1800 kvadratmeter och då blir det en kostnad på runt 400000, säger Mikael Wiberg.
Förutom vägar kommer pengarna att gå till en brygga och en kajanläggning vid Väsjön. Kommunen motiverar kostnaden med att de boende får en värdeökning och möjlighet att sälja en del av tomten. Men enligt Mikael Wiberg skulle en försäljning av halva tomten inte alltid löna sig, eftersom många har husen mitt på tomten och då skulle tvingas riva.
Enligt plan- och bygglagen har kommuner rätt att ta betalt av fastighetsägare för att förbättra gator, naturområden och andra allmänna platser. Men Våsjö tomtägarförening har ett vägavtal med kommunen, daterat år 1973. I det framgår tydligt att Sollentuna kommun ska ansvara för väghållningen ”för all framtid”.
Ändå nämns inte avtalet i den gatukostnadsutredning som kommunledningen presenterade i början av aret.
– De har struntat högaktningsfullt i det. Det var vi som påtalade det då vi såg utredningen, säger Mikael Wiberg.
Enligt kommunfullmäktigeordförande Douglas Lithborn CM) gäller inte den skriftliga överenskommelsen längre.
– Vi har kommit fram till att vägavtalet inte är giltigt eftersom det handlar om ett nytt gatunät som ska klara en av en helt annan volym, säger han. Men är det inte konstigt med tanke på att det handlar om samma område? – Det kan nån tycka, men avtalet slöts utifrån den struktur som fanns då. Det här blir ju ett helt nytt gatunät än det som var 1973, säger Douglas Lithbom.
Mikael Wiberg avfärdar kommunledningens argument som nonsens.
– Faran i det är att det gäller alla som bor i hus. Om kommunen någon gång i framtiden ska bygga nya vägar så hamnar notan på dem som bor där.
Oberoende jurister ska nu granska ärendet och förhoppningsvis kommer resultatet före den 20 oktober. Då beslutar kommufullmäktige om detaljplanen.
Mikael Wiberg känner att förtroendet för Sollentuna kommun har dalat.
– Man kan inte bara bryta ett avtal. Frågan är nu om kommunen är en part som någon vågar teckna avtal med, säger han.
Bostadsprojektet bredvid Törnskogens naturreservat kan skada värdefull natur. Naturskyddsföreningen kräver att planerna stoppas. Men kommunledningen vill hellre ta en paus.
För drygt ett år sedan presenterade kommunen förslaget om ett nytt villaområde i Vaxmora, väster om Tömskogens naturreservat. Naturskyddsföreningen invände att planerna hotar viktiga naturvärden och krävde att området skulle ingå i reservatet.
Men responsen från kommunen var sval. Därför tog föreningen och andra engagerade saken i egna händer. En inventering av området visade att det innehöll många gamla träd. Det gynnar ovanliga och hotade arter, som talltickan, en svamp som trivs bäst på 150 år gamla tallar.
Gert Knutsson, professor på Institutionen för mark och vattenteknik, vid KTH, har undersökt miljön.
– Det är ett mycket värdefullt naturobjekt som är känsligt för ingrepp. Det gäller inte bara själva mossen utan också terrängen runt omkring, säger han.
Enligt honom skulle vägar och bebyggelse hindra vattentillförseln, så att både mossenoch sjön Snuggan i naturreservatet torrläggs.
Förutom att mosselandskapet är ovanligt har det även ett utbildningsvärde.
– Det används redan av Tekniska högskolan. Tidigare fanns dessa miljöer på många platser i länet, i exempelvis Vallentuna. Men där hände samma sak, man byggde och då försvan det, säger Gert Knutsson.
Under ett möte med kommunrepresentanter informerade professorn om sina slutsatser. Det resulterade i att både Sollentunapartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna motsatte sig byggandet i Vaxmora.
– Det är inte värt att riskera att Snuggan torrläggs och att de växter och djur som hittats där dör. Inte för de 20 husen det rör sig om, säger Peter Godlund (MP).
Den borgerliga majoriteten är inte lika övertygade. Kommunfullmäktige ordförande Douglas Lithborn (M) tycker att det finns oklarheter kring detaljplanens miljöpåverkan.
– Det här är inte helt solklart. Vi har fått en annan uppgift från våra sakkunniga på kommunen. Men om planerna skulle äventyra mossen kommer det i ett annat läge, säger han.
Nu ska kommunens tjänstemän göra en ny utredning tillsammans med Naturskyddsföreningen och Gert Knutsson. Till dess läggs byggplanerna på is.
Naturskyddsföreningens ordförande Herbert Henkel är inte imponerad av kommunledningens agerande.
– De har använt en förhalningsstrategi. Först sa de att mossen inte ska skadas och att det skulle göras en teknisk undersökning, utan att någon sådan gjordes. Vi har efterhand informerat om att naturvärdena existerar. Men inte ens det har gjort att planen skrotas, säger han.
Lennart Öhrn har bott i sitt föräldrahem i hela sitt liv. Nu tvingas han flytta. FOTO: Sara FLODIN.
Rasar mot kommunens skambud på 790 000 kronor
Lennart Öhrn har bott i huset där han föddes i 62 år. Nu ska huset rivas och han tvingas flytta.
– Dessutom ger kommunen ett skambud för marken. Det känns tragiskt, säger han.
Lennart Öhrn bor i sitt föräldrahem på Frestavägen 124. Här har han levt hela sitt liv. När nu kommunen detaljplanerar området vill de ta över 70 procent av Lennart Öhms mark på sammanlagt 5000 kvadrat, för att anlägga park och bygga väg.
Vägbygget påbörjas redan nästa år. För marken vill man betala 790000 kronor – ett orimligt lågt bud, tycker Lennart Öhrn.
– Jag har ingen aning om vart jag ska ta vägen. Eftersom jag får så dåligt betalt för marken kommer jag inte ha råd att köpa något nytt, och jag kanske inte ens får ta lån från banken, säger han.
Lennart Öhrn har även blivit erbjuden en byggrätt av Riksbyggen som ska bygga bostäder på de resterande 30 procenten av hans mark. Hur mycket han kan få för den är inte klart ännu. Men det handlar inte om summor som räcker till att töpa något likvärdigt, enligt Lennart Öhrn.
Han sitter nu i förhandlingar med kommunen och byggherrarna för att försöka komma överens om skäligt pris för marken.
Men turerna har varit många och vid varje förändring av detaljplanen har Lennart Öhrns ställning försämrats.
Från början skulle det byggas villor i området. Då hade Lennart Öhrn kunnat stycka av sin mark och sälja sju tomter för upp till 12 miljoner kronor och dessutom kunna bo kvar. Sedan skulle det bli flerfamiljshus vilket också skulle ge långt mycket mer pengar än vad som erbjudits honom i dag.
– Det kändes inte så bra att behöva flytta härifrån, men eftersom jag skulle få en så stor kompensation så kunde jag tänka mig det, säger Lennart Öhrn.
På grund av att kommunen nu istället för att bygga bostäder på hans mark nu tänker anlägga park och allmän väg där, blir marken mindre värd. Han tycker det är orimligt att han ska drabbas hårdare ekonomiskt än andra i området.
– Det är en rättvisefråga. Alla har ju nytta av den här parken och vägen. Varför ska jag behöva stå för de kostnaderna?
Lennart Öhrn förstår att Riksbyggen, som ska bygga hus i närheten av och på hans tomt, inte vill betala ett överpris för en tomt som de bara kan utnyttja till 30 procent.
– Det här måste kommunen lösa genom en fördelningsnyckel som gör att alla tomtägare i området får dela på kostnaderna för det jag kommer att förlora, säger han.
Situationen har varit ohållbar för honom i flera år. Han vet inte när han tvingas flytta och han vet inte hur mycket pengar han kommer att få för marken och huset.
Karin Sköld, som är projektledare för byggplanerna i Väsjöområdet, tycker inte att kommunen har gjort något fel och vill inte uttala sig om hur förhandlingarna går. Hon medger att de nya planerna på parkområde på hans mark missgynnar honom.
– Men det är marknaden som styr priserna. Det som varit ett förväntat värde kan förändras. Finanskrisen kan ha bidragit till att marknaden ser annorlunda ut nu, säger Karin Sköld.
Kommunen har för avsikt att hitta en lösning som Lennart Öhrn kan godta, men hon vill inte specificera om det kan bli tal om en fördelningsnyckel och vilka summor det skulle kunna handla om.
Att det har tagit så lång tid är nödvändigt och likdadant för andra boende i området, menar hon.
– Det måste få ta tid, det här är ju en demokratisk process och alla ska få möjlighet att yttra sig. Men målet är att ha en uppgörelse med Lennart innan sommaren.
Nya hus står klara om 10-15 år
Området som ska bebyggas är 51 hektar stort och ligger mellan två skogsområden, Törnskogen och Rösjöskogen. Närmaste bostadsområde är Edsberg.
Blandad bebyggelse planerasmed villor och flerbostadshus på mellan två och fem våningar.
Alla bostäder väntas stå klara först om tio till femton år och beräknas kosta 1,5 miljarder kronor i investeringar.
Utbyggnaden av Väsjöstaden med 2 800 lägenheter berör alla Sollentunabor, inte bara de som bor närmast, i t ex Edsberg. Kommunen kommer de närmaste åren att behöva lägga ut över 300 miljoner för det nya området. Det betyder mindre pengar till vård, skolor och omsorg. Totalt kommer det att kosta en och en halv miljard!
Den vackraste delen av Rösjöspåret som kommer att krympa.
I detaljplanerna ståt ingenting om följande:
Det unika Rösjöspåret, som används aven mängd motionärer, ser enligt planerna ut att halveras.
Väsjöbackens parkering med plats för 500 bilar ska bebyggas. I stället planeras en p-plats för 120 bilar bredvid Familjebacken. Var ska alla bilar stå när det ar tävlingar etc i Edsberg? Hur många vill släpa sina skidor så långt?
I den nya staden med plats för 10000 personer planeras inte mycket service. De nya invånarna ska handla i Edsberg. Hur många av de bilburna i Väsjöstaden kommer att nöja sig med lilla Edsbergs centrum när de kan välja något av våra stora köpcentra?
Vad betyder det för infartsparkeringarna om ett stort antal av Väsjöstadens invånare vill parkera vid pendeltågsstationerna. Redan nu är det mycket svårt att hitta plats.
Hälften av trafiken från det nya området beräknas gå genom Edsberg, som därmed får fördubblad trafik. Bullernivåerna lär öka. Hur tänker man lösa utfarten från Edsbergs centntm? Redan idag är det svårt i rusningstrafik att ta sig ut på Ribbings väg. Andra hälften av trafiken beräknas gå längs Frestavägen som återigen blir starkt trafikerad.
Det sägs ingenting om vilken sorts bostäder det ska bli i flervåningshusen. Om det blir som i Sollentuna centrum och Silverdal har inte ungdomar råd att flytta in där. Samtidigt är det just nya ungdomsbostäder som vi behöver i Sollentuna.
Av folkhälsoskäl är det viktigt att inte sportfältet bebyggs och att det nuvarande Rösjöspåret bevaras. Självklart ska det inte heller dras en väg rakt över sportfältet upp genom Edsberg.
Ewa Hellström-Boström
Sollentunapartiet
Källa: insändare till ”Mitt i Sollentuna”, den 20 april 2010
Svar på insändaren ”Många frågetecken kvar kring Väsjöstaden” den 20 april: Ewa Hellström-Boström från Sollentunapartiet framför i en insändare i Mitt i Sollentuna kritik mot den nya Väsjöstaden. Bland annat skriver hon att Sollentuna kommun ska ”lägga ut” 300 miljoner på det nya området.
På sikt kommer Väsjöstaden att bli självförsörjande och vara en inkomstkälla för kommunen. Inkomsterna kommer från markförsäljning och gatukostnader. Man ska också minnas att många privatpersoner väntat i över 20 år på att få bygga. Hindren har varit vatten- och avloppsfrågan samt trafiken på Frestavägen.
Rosjöspåret som i dag är cirka sex kilometer kommer troligen att kortas med några hundra meter medan Väsjöstaden byggs. Däremot kan vi göra motsvarande förlängning på spåret när området är utbyggt.
Parkeringenv id slalombacken kommer delvis att bebyggas. Men en ny parkering byggs. Var denna placeras är inte klart, det beror på hur skidområdet kommer att förändras.
I planen för Väsjöområdet ingår förskolor, skolor och äldrebonden. När det gäller affärer avgör köpkraften i området.
Majoriteten i Sollentuna ska arbeta för att kollektivtrafiken till Väsjöstaden byggs ut. Därmed blir buss ett naturligt komplement till pendeltåget.
Alliansens ambition är att det ska finnas blandade upplåtelseformer i Väsjöstaden, hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter.
Stockholmsområdet växer i snabb takt. Det ger ett stort behov av bostäder i regionen. Sollentuna tar sitt ansvar – vi bygger för framtiden!
Lennart Gabrielsson (FP)
Kommunalråd
Källa: insändare till ”Mitt i Sollentuna”, den 11 maj 2010
Planen för utbyggnad av Väsjöområdet är inte realistisk. Det går inte att använda slalombacken om inte bebyggelsen minskar drastiskt. Skidutrustning är tung och nästan alla är beroende av bil. En helgdag tidigare i år räknade jag till cirka 350 bilar på P-platsen. Enligt uppgift har tidigare 560 bilar förekommit en solig söndag med tävlingar.
Eftersom den välskötta Väsjöbacken får allt fler gäster bör man ge plats för cirka 700 bilar. Då kan inte alla planerade bostäder byggas.
Alternativet är att lägga ner Väsjöbacken, men närmaste lika bra eller bättre slalombacke norr om Stockholm torde vara Kungsberget i Gästrikland. Litet väl långt bort.
Rolf Söderberg
Källa: insändare till ”Mitt i Sollentuna”, mars-april 2010
