Väsjötippen lika miljöfarlig som en vanlig tipp

Norrort, april 1981

Väsjötippen i Sollentuna innehåller nästan lika mycket förorenande avfall som vanliga avfallstippar i landet, trots att här bara skulle tippas byggavfall och schaktmassor.

Det visar en analys som länsstyrelsen gjort av provresultat från lakvatten från tippen.

– Vi bad länsstyrelsen om hjälp för att rätt bedöma provresultaten. Men fortfarande vet vi inte hur stor fara tippen utgör för sjöar och vattentäkter i området, säger hälsovårdsschefen Åke Klaesson i Sollentuna som är besviken på länsstyrelsens ”vaga” besked.

Många personer har under året vänt sig till Norrort för att berätta om det otilllåtna avfall som där tippas. Vi kontrollerade uppgifterna på ort och ställe och fann en mängd färgburkar, kylskåp, oljepannor och mycket annat som inte borde vara där.

En f. d. anställd på tippen ringde och berättade att personbilar och lastbilar i hemlighet begravts i tippen. Och även annat som är klart miljöfarligt gods.

Det rapporterades också till tidningen att en massa träd dött intill vägen upp till tippen. Efter att ha sett träden och ett konstigt gulbrunt skum som fanns i markerna hämtade vi hälsovärdschefen Åke Klaesson, som den 1 april tog vattenprover från området med de döda träden.

Hälsovårdskontoret fick efter ett par veckor provresultaten avseende salthalt, surhetsgrad och förekomst av tungmetaller m.m. Provresultaten skickades till länsstyrelsen för bedömning.

I måndags kom svaret i form av en kort skrivelse.

Högre halter

I svaret från länsstyrelsen konstateras bland annat att ”metallhalterna är högre än vad som kan förväntas i ett opåverkat ytvatten”. Med svaret följer en tabell innehållande jämförelser med genomsnittsvärden från lakvatten av avfallsupplag i landet alltså vanliga hushållsavfallstippar. Väsjötippens provresultat jämförs också med förorenat avloppsvatten till Käppala och vanligt Mälarvatten (Lovö vattenverk).

Det visar sig att lakvattnet från Väsjötippen är mycket salt, lika salt som lakvattnet från avfallstipparna i landet. Salthalten låg på 470 mg klorid per liter vilket kan jämföras med Mälarens 12 mg/lit.

Vidare är Väsjötippens lakvatten surare än normalt – 5,8 i PH-värde mot 7,1 i avfallsupplagundersökningen. (Neutralpunkten ligger kring 7).

Tungmetallhalterna från Väsjötippsvattnet ligger något under genomsnittsvärdena från avfallsupplag i landet men betydligt över värdena i förorenat avloppsvatten.

Blyhalten är t. ex. 0,04 mg per liter för Väsjötippen, 0,06 mg i undersökningen av avfallsupplag och 0,019 mg i avloppsvatten till Käppala.

Kromhalten ligger på 0,03 mg/lit för Väsjötippen och 0,015 mg/lit i avloppsvattnet till Käppala. I Mälaren är kromhalten t. ex. bara 0,0008 mg/lit.

Av den giftiga kadmiummetallen finns i Väsjötippen 0,004 mg/lit och i avloppsvattnet till Käppala 0,001 mg/lit.

Oklart

Lilian Nowaks frågade på ett fullmäktigesammanträde för en tid sedan, om vattnet från Väsjön kan användas för bevattning av grönsaksland. Då kunde hälsovårdsnämndens ordförande Margareta Malmberg (c) inte svara annat än att provtagning pågick.

Nu är alltså provtagningsresultaten klara. Men fortfarande kan man från hälsovårdsnämnden inte klart ge besked om de som har odlingslotter och sommarstugor norr om tippen kan vattna sina odlingar med vatten direkt från Väsjön eller bäcken mellan Väsjön och Rösjön. Det enda man kan säga är att det inte är frågan om några alarmerande värden.

Det som gäller lakvatten i ett dike vid tippens fot behöver inte gälla Väsjön. Hälsovårdsnämnden vet t. ex. att pH-halten i Väsjön ligger kring 8 mot 5,8 i lakvattnet.

Fortsättar ta prover

– Vi kommer att fortsätta att ta prover även från Väsjön och vattentäkter kring Väsjön, försäkrar hälsovårdschefen Åke Klaesson.

Länsstyrelsen har förelagt Sollentuna kommun eller entreprenören ABV att senast den 31 juli ha gjort en s. k. tipplan, som redovisar den planerade fortsatta verksamheten och områdets efterbehandling och framtida utnyttjande.

Länsstyrelsen föreskriver också med stöd av §39 i miljöskyddslagen att det i fortsättningen endast deponeras schaktmassor och jämförligt material (hör kylskåp hit?) på Väsjötippen och att kontrollen görs effektivare.

LOUISE DRANGEL

Källa: Norrort  april 1981

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × 3 =