Väsjöområdet: ”Naturnära eller stadskärna”

Väsjön från Väsjöbacken.

Den samlade miljöbedömningen är en sammanfattning av de positiva och negativa miljö- och hälsokonsekvenser som genomförandet av detaljplanen kan tänkas ha, vilka redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Här redogörs även för hur detaljplaneförslaget skulle kunna anpassas i omfattning och utformning för att bättre tillgodose och skydda natur-, kulturvärden och hälsa.

Genomförs detaljplaneförslaget går stora naturvärden förlorade i och med exploatering av Rösjökilen. De spridningskorridorer som föreslås bedöms som otillräckliga, vilket på kort såväl som lång sikt hotar den biologiska mångfalden. Sjöarna i området, särskilt Snuggan, är beroende av strandskyddet för att landskapsbilden – känslan av orörd natur i närheten till bebyggelse, och det stora rekreationsvärde detta har – och spridningsmöjligheterna med tanke på den biologiska mångfalden inte ska förändras till det sämre. Våtmarken vid Snuggan bör behållas intakt. Samtidigt skulle planens genomförande innebära nya möjligheter att restaurera Väsjön, något som behövs med tanke på situationen i nuläget med övergödning. Arean hårdgjord yta skulle dock öka, vilket innebär större problem med förorenat dagvatten och nya vattenflöden i området.

De problem med buller som nu finns i området förväntas minska när Norrortsleden tar över stora delar av den tunga trafiken, men dessa problem bedöms kvarstå eller eventuellt tillta i och med den ökade biltrafik som den föreslagna bebyggelsen skulle medföra. Detta gäller även problem med luftföroreningar och andra hälsorisker förknippade med dessa. Situationen avseende vatten, avlopp och uppvärmning skulle förbättras för den befintliga bebyggelsen i Norrsätra och Södersätra om planförslaget genomförs, något som skulle ha enbart positiva effekter för området. Idrottsstaden kan byggas ut om grönytor för spontanidrott och friluftsaktiviteter bevaras.

Som alternativ omfattning föreslås att planförslaget omfattar 1 500 istället för drygt 2 800 bostäder. Utformningen anpassas till de speciella natur- och kulturmiljöförutsättningar som finns i området, så att dessa värden i hög utsträckning kan bevaras och utvecklas. Detta innebär att begränsa mängden bebyggelse kring Snuggtaskeberg, som har en speciell natur och vars kuperade terräng är olämplig för bebyggelse. De gröna stråken är viktiga att bevara, och stora marginaler bör lämnas när det gäller spridningskorridorer. För att så stora grönytor som möjligt ska kunna bevaras, föreslås att bebyggelsen koncentreras till sydvästra delen av planområdet. Här vore det eventuellt lämpligt att istället uppföra högre hus på upp till åtta våningar, för att på så sätt kunna koncentrera bebyggelsen och minska arean hårdgjord yta. Det skulle möjliggöra ett bevarande av den speciella natur- och kulturmiljö som gör Väsjöområdet så unikt.

?Strandskydd  
I Sverige råder generellt strandskydd vid hav, insjöar och vattendrag, vilket innebär att det är förbjudet att genomföra en rad åtgärder inom den strandskyddade zonen. Förbud gäller till  exempel mot att uppföra nya byggnader. Syftet med strandskyddet är att trygga   förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet sträcker sig vanligtvis 100 meter från   strandlinjen men får av länsstyrelsen utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen, om det   behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Länsstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, häva strandskyddet om området avses ingå i en detaljplan. Den föreslagna  detaljplanen innebär att strandskyddsområdet för tre sjöar kommer att upphävas till stora  delar.

Konsekvenser av föreslagen detaljplan
Väsjöns största naturvärden är de sociala, snarare än de biologiska. Enligt planförslaget ska Väsjön omvandlas till en urban sjö, vilket medför att strandskyddet kommer att upphävas. Omvandlingen till urban sjö gör att allmänheten lättare kan komma sjön närmare än idag.

En risk för ökad belastning av närsalter och föroreningar från dagvattnet finns då regnvatten i en urban miljö har svårt att tränga ner i marken och renas naturligt innan den når sjön. Vid ökad näringsstatus kan algblomningar bli stora. Produktiviteten av alger kan förstärkas ytterligare genom att sjön är grund och inte temperaturskiktas. Vidare kan en ökning av närsalter i sjön bidra till att antalet karpfiskar i förhållande till total biomassa ökar.  Arter som till exempel gädda missgynnas av en miljösituation där näringsstatusen är hög.  Gädda är en rovfisk, och om en sådan art försvinner förändras sammansättningen av fiskarter. Vid
omvandling till en urban sjö med bland annat en terrasserad strandkant som planeras enligt planen innebär denna en förändrad livsmiljö för växter och djur. Nuvarande arter kan komma att slås ut av andra arter som konkurrerar bättre i den nya livsmiljö som uppstår.

Textfragment från ”Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen Väsjöområdet”  (Rapport från kursen i Miljökonsekvensbeskrivningar 10 p, VT 07), 2007

Stockholms universitet

 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 
 
 
 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tjugo + 15 =