Nya direktiv för Väsjöområdet! Räddar kanske sportfältet?

I valet var en av Sollentunapartiets viktigaste valfrågor att rädda Edsbergs sportfält, stoppa genomfartstrafik på Ribbings väg och att hela Väsjöprojektet skulle planeras om.

I ett flygblad i valspurten erkände Alliansen att Väsjöprojektet ”enligt nu gällande kalkyler kommer att kosta 1,4 miljarder kronor” men att ”investeringarna kommer i huvudsak att betalas av fastighetsägarna i området”. Det visade sig också att tomtägarna i Norr- och Södersättra krävdes på gatukostnadsbidrag på över 400 tkr!

Men sedan visade det sig att kommunen redan 1973 i ett avtal med Väsjöns tomtägareförening tagit på sig att bekosta väghållningen i området i all framtid. Kommunens möjligheter att få betalt av fastighetsägarna synes vara juridiskt obefintliga. Först nekade kommunen till att avtalet överhuvudtaget fanns. Hade brunnit upp trodde någon sig veta. Sedan har kommunen påstått att det inte är giltigt!

Naturskyddsföreningen har också överklagat beslutet att ta bort strandskyddet runt Väsjön. Anläggandet av en lång kaj är en miljöförstörande åtgärd som kostar stora pengar.

Sollentunapartiets stora framgång i valet 19 september, i västra Edsberg blev vi största parti i kommunalvalet, gjorde att Alliansen förstod att de boende motsatte sig planerna.

Därför har Alliansen nu meddelat att man kommer att lägga fram nya direktiv för hur Väsjöbebygelsen ska utformas. Vad vi hittills sett, bla på Lennart Gabrielssons blogg, skriver han bl a att ”olika trafiklösningar ska presenteras samt olika sätt att bygga, t ex typ av bebyggelse, ska tas fram. Alliansens ambitioner är att bevara en större del av sportfältet samt att se över trafikflödet i Edsberg.” Gabrielsson har också fått lämna ordförandeskapet i planutskottet. Vilket kanske i sig kan leda till en mer demokratiskt förankrad planering.

Vi hoppas att detta kommer att innebära att sportfältet bevaras och att Edsberg slipper mängder av genomfartstrafik. Men det krävs även att fastighetsägarna slipper att betala belopp på 400 tkr och att strandskyddet runt Väsjön respekteras.

Nu står hela projektet inför ett avgörande vägskäl. Antingen en uppgörelse där kommunen tar hänsyn till miljövärdena och låter bli att avkräva tomtägarna över 400 tkr per tomtägare eller många år av överklaganden och civilrättslig process om gatukostnaderna.

Tomtägarna stöds helhjärtat av Villaägarnas Riksförbund som ser detta ärende som en viktig principfråga som de är beredda att driva på riksplanet. Vi kan komma att se mycket om detta i media om man inte kan komma överens.

Precis som vid ombildningarna står Sollentunapartiet på samma sida som de boende och deras organisation.

Ingwar Åhman-Eklund
Ordförande
Sollentunapartiet

Strandskyddet vid Väsjön stridsfråga

Väsjön

Detaljplanerna för Väsjöområdet kan behöva göras om.
Naturskyddsföreningen har överklagat beslutet att upphäva strandskyddet hos regeringen.
Det kan försena kommunens planer med ?era år.

I december ska kommunfullmäktige klubba de första detaljplanerna för exploateringen av Väsjöområdet.
För att möjliggöra bebyggelse har länsstyrelsen upphävt strandskyddet i stora delar av området.

Det tycker Naturskyddsföreningen är fel.
– Runt Väsjön finns i dag ett strandskydd på 100 meter. Kommunen har sagt att man vill återställa Väsjön. Då rimmar det illa att man inskränker  strandskyddet. Det konstigaste är att man ska anlägga en kaj. Det upplever vi som en arkitektmodefluga, säger Herbert Henkel, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Enligt föreningen hotar den nuvarande planen bland annat att bryta den sammanhållna grönstrukturen i delar av området. Dessutom tycker de att kommunens skäl att upphäva strandskyddet inte är tillräckliga.

– Det ska man bara göra om marken är ianspråktagen, till exempel om det funnits bebyggelse innan strandskyddet. Eller om man måste göra viktiga infrastrukturanläggningar, säger Herbert Henkel.

Föreningen har nu överklagat länsstyrelsens beslut att upphäva strandskyddet hos regeringen. Vinner föreningen måste detaljplanerna arbetas om.

Och det kan ta flera år. Herbert Henkel tycker inte att politikerna tagit deras synpunkter på allvar.
– Vi har hela tiden påpekat de här sakerna och det har inte lett till någon förbättring ur natursynpunkt.

Ordförande i kommunstyrelsens plan- och fastighetsutskott, Lennart Gabrielsson (FP), är förvånad över överklagandet.
– Vi var milt sagt lite överraskade när den nya styrelsen ändrade inställning. Vi har lyssnat på vad Naturskyddsföreningen sagt eftersom vi också är angelägna om att bevara naturvärdena. Vi hade ett konstruktivt samarbete. Sen bytte man ledamöter i styrelsen och nu är man plötsligt inte längre överens, säger han.

Naturskyddsföreningen bytte styrelse i mars, efter att den tidigare fått kritik av medlemmarna för att inte ha följt stadgarna.
– Vi har bestämt oss för att driva en hårdare linje. Naturskyddsföreningen ska inte vara tillmötesgående då det handlar om förändringar som kan hota viktiga naturvärden helt i onödan. Särskilt inte i områden som har stor betydelse för natursamband mellan grönkilens olika delar, säger Herbert Henkel.

Fullmäktige kommer att klubba detaljplanerna trots överklagan.
Däremot kommer de inte att genomföra några förändringar innan miljödepartmentet har behandlat ärendet.

Marie Bergström
marie.bergstrom@mitti.se
tel 550 550 89

Källa: Mitt i Sollentuna, 23 november 2010

Bilaga: 
Överklagande av Länsstyrelsens beslut 511-10-1838 den 20 september 2010 till regeringen angående Upphävande av strandskydd inom delar av detaljplan för Södersätra och Kastellgården,Väsjöområdet, Sollentuna kommun

Naturskyddsföreningens strandskyddsmanifestation i Silverdal

Väsjön

Den 14 november kl 18:00 arrangerar ett antal lokala Naturskyddsföreningar och dess länsförbund i Stockholms län en manifestation för strandskyddet. I Sollentuna sker strandskyddsmanifestationen i Silverdal (strax öster om Silverdalsvägen 146).

Naturskyddsföreningen i Sollentuna har överklagat två beslut av Länsstyrelsen om upphävande av strandskydd: Vid Edsviken i Sllverdal och vid Väsjön i Södersätra. Strandskyddszonen är idag 300 m utmed Edsvikens obebyggda stränder och 100 m utmed Väsjön. Naturskyddsföreningen  anser att det är viktigare att strandskyddets intentioner enligt miljöbalken uppfylls än att strandskyddszonen bebyggs med småhus eller utformas som en kaj.

I Miljöbalken  slås fast att:

  • Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemanrättslig tillgång  till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och  i vatten.
  • I ett strandskyddat område får inte åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur och växträter.
  • Ett värnande av strandskyddet medverkar också till uppfyllande av flera av de av riksdagen antagna miljömålen.

I bada fallen har områdena viktiga funktioner som natursamband och spridningskorridorer (gröna kilar) mellan återstående naturmarker och det ?nns alternativa möjligheter till exploatering utan att behöva inkräkta på det existerande strandskyddet på det sätt som föreslagits

Sollentuna 2010-11-05
Herbert Henkel
Ordf. Naturskyddsföreningen i Sollentuna

Allemansrätten i Stockholms län hotad

Väsjön

Den 14 november kl 18:00 arrangerar ett antal lokala Naturskyddsföreningar och dess länsförbund i Stockholms län en manifestation för strandskyddet. I Sollentuna sker strandskyddsmanifestationen i Silverdal.

Den nya lagen om strandskydd som i sin helhet trädde i kraft 1 januari 2010 riskerar att kraftigt försämra strandskyddet i landet och öka byggandet vid landets stränder. Den hotar allemansrätten och många rödlistade arter som är bundna till strandmiljöerna.

Vi ännu inte sett konsekvenserna fullt ut av den nya lagen eftersom det finns viss fördröjning i systemet. Men, ett mycket stort ansvar har lagts på kommunerna och länsstyrelserna, när reglerna blivit vagare. Naturskyddsföreningen tänker noga följa upp utvecklingen.

Den nya lagen skärper inte strandskyddet i områden där allemansrätten och naturen hotas, tvärtom är det nya möjligheter till undantag från strandskyddet som nu ges. Strandskyddet behövde differentieras inom landet men lättnaderna i de nya strandskyddsreglerna går i flera fall alldeles för långt.

Strandskyddet är en grundläggande del av allemansrätten och svensk naturvård. Dessutom har strandskyddet haft den positiva bieffekten att Sverige idag står bättre rustat än många andra länder mot klimatförändringar, eftersom vi har färre byggnader, anläggningar och vägar i strandzonen.

Det nya undantaget för strandskyddet i områden som är viktiga för landsbygdsutveckling är exempellöst diffust och kommer att få svåröverskådliga konsekvenser för svensk natur och friluftsliv.

Naturskyddsföreningens viktigaste kritik mot den nya lagen:

  • Den höga exploateringen av strandmiljöer i tättbefolkade områden i Stockholms län kan fortsätta. Det finns inga skärpningar av strandskyddet i dessa områden.
  • Nya möjligheter till undantag för strandskyddet har införts.
  • En sådan möjlighet är att man på mycket lösa grunder helt kan upphävda strandskyddet i områden som en kommun anser är viktiga för landsbygdsutveckling
  • Kommunerna har fått rätt att själva bestämma om dispenser och upphävanden av strandskyddet. Kommunerna har tidigare varit mycket slapphänta med detta och Naturskyddsföreningen är därför oroad för strandskyddets framtid.

En rapport från 2008 gjord av organisationerna Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, WWF, Sportfiskarna, Svenskt Friluftsliv samt Friluftsfrämjandet som tog upp lagförslaget visar tydligt att den nya lagen inte alls räcker för att stärka skyddet i de stora områden där exploateringstrycket på stränderna är mycket högt.

Information om var manifestationerna kommer att hållas: www.naturskyddsforeningen.se/stockholm

Mårten Wallberg, ordförande Naturskyddsföreningen i Stockholms län: 0733-746714

Läs mer: Strandskyddet – Allemansrätten utmed våra stränder – snart ett minne blott?

Ekologigruppens naturinventeringar i detaljplaneområdet Törnskogsmossen

I enlighet med Törnskogens Villaägareförenings extrastämmans beslut har en samverkansgrupp skapats för att bevaka detaljplanefrågan. Samverkansgruppen har anlitat Ekologigruppen för att göra naturinventeringar i detaljplaneområdet söder och norr om Gustavsbergsleden. Gruppen har också tagit del av undersökningar utförda av professor Gert Knutsson, Institutionen för mark- och vattenteknik på KTH samt Stockholms Svampvänner.

Vid undersökningar har ett flertal utrotningshotade (s.k. rödlistade) växt- och djurarter återfunnits inom detaljplane- området, såväl söder som norr om Gustavsbergsleden. En av de rödlistade arterna är Tallticka, en mycket speciell utrotningshotad svamp vars fruktkroppar kan bli 50 år gamla.

Tallticka
Tallticka. Foto: Mattias Andersson, Stockholms svampvänner

Talltickan finns i området söder om Gustavsbergsleden och lever endast på tallar som är mer än 150 år gamla. Där finns även den utrotnings-hotade orkidén Knärot.

orkidén Knärot
Orkidén Knärot. Bild: ©Jouko Lehmuskallio.

Knärot, Goodyera repens
Knärot är en av våra vanligaste orkideér och som finns i nästan hela landet. Den är lågväxt, cirka 1 dm hög, och bildar små mattor av bladrosetter. De vita håriga blommorna är ganska små och sitter i en något spiralvriden blomställning. Stjälken är finhårig upptill. Bladen är samlade i rosett vid basen. Knärot blommar i juli-augusti.

Knärot är ganska vanlig på frisk, mossbeväxt mark, gärna i mossrika barrskogar där den ofta växer i mossa på stenar och block.

Linné skriver i sin flora från 1755 bland annat: ”Rotknölar trådlika, blad äggrunda, från roten, blommor ensidiga.” ”Växer tämligen sällsynt i gamla skogar i Uppland, Lappland, etc.”

Knärot skyddas av den generella riksomfattande fridlysningen av alla orkidéer.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

Ett flertal signalarter (arter som indikerar höga naturvärden) har också återfunnits inom planområdet, såväl norr som söder om Gustavsbergsleden. Ekologigruppens slutrapport väntas under oktober/november och det är därför möjligt att ytterligare värdefulla växt- och djurarter kan komma att hittas.

Professor Gert Knutsson har i sitt expertutlåtande varnat för att detaljplanen för Törnskogen riskerar att torrlägga sjön Snuggan och Törnskogsmossen, som Törnskogens naturreservat har bildats för att skydda.

Det beror på att ledningsgravarna i norra detaljplaneområdet (från Runskogsvägen 26 och norrut) kommer att ligga lägre än vattennivån i Snuggan och Törnskogs- mossen. Till följd av sprickor i berggrunden riskerar Snuggan och Törnskogsmossen att gradvis dräneras på vatten och vattennivån sjunka. Alla unika fuktkrävande växtarter inom området kommer då att utrotas.

Samverkansgruppen har i augusti träffat och informerat ledande politiker i Sollentuna kommun om resultatet av undersökningarna och påpekat det olämpliga i att bygga inom detaljplaneområdet. Resultatet av mötet är att kommunens tjänstemän arbetar tillsammans med professor Gert Knutsson för att ytterligare utreda resultaten. När det arbetet är avslutat avser kommunen att inbjuda till samtal.

Enligt en artikel i Mitt i Sollentuna häromveckan verkar Alliansen dessvärre fortsatt anse att det inte är helt klarlagt att det inte går att bygga medan Sollentunapartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra hela detaljplaneområdet till naturreservat. Samverkansgruppen anser att Alliansens nuvarande resonemang kan strida mot försiktighetsprincipen i miljöbalken. Den innebär bl.a. att man inte kan ursäkta sig med att det saknas full vetenskaplig bevisning för att skada uppkommer. I det här fallet är det tvärtom så att bevisningen talar för att det är olämpligt att bygga, då stora naturvärden annars kommer att förstöras.

Källa: Törnskogsbladet oktober 2010

Interpellation från Sollentunapartiet om miljöriskerna med en byggnation i aktuellt detaljplaneområde i Törnskogsmossen


Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till ordförande i Plan och Fastighetsutskottet,
kommunalrådet Lennart Gabrielsson, Folkpartiet om miljöriskerna med en byggnation i aktuellt detaljplaneområde i Törnskogsmossen.

Ladda ner PDF-fil (218kB)
Törnskogen år ett naturreservat med bl.a. Törnskogsmossen och sjön Snuggan, som med angränsande våtmarker utgör ett mycket värdefullt och känsligt naturområde, en nyckelbiotop. Där ?nns ett antal rödlistade växt- och djurarter med stort skyddsvärde. Tyvärr hotas detta område liksom angränsande områdennu av planer på bebyggelse.

HSB och Sollentuna kommun ska enligt en ny detaljplan bygga bostäder på Törnskogsmossen och angränsande våtmarker samt höglänta områden söder om Gustavsbergsleden. Törnskogen år numera naturreservat, men den exakta gränsen har inte bestämts, eftersom kommunen inte riktigt vet hur stora naturvärden som man ska kräva för att skona naturen. Risken är mycket hög för skador på de känsliga moss- och våtmarkerna, som är nyckelbiotoper för ett flertal rödlistade växt- och djurarter. Samma sak gäller de höglänta områdena söder om Gustavsbergsleden. Enligt ett expertutlåtande från professor Gert Knutsson (se bilaga) kommer Snuggan och Törnskogsmossen att förstöras/dräneras ut vid en byggnation. Detta beror på  områdets känsliga hydrologi och att ledningsgravarna kommer att ligga lägre än vattennivån i Snuggan och Törnskogsmossen. Hittills har tre utrotningshotade (rödlistade) arter hittats inom detaljplaneområdet. Dessutom ett antal signalarter och fridlysta arter. Ett exempel på en utrotningshotad art som har hittats är tallticka. Det är en svamp, som har fruktkroppar som kan bli 50 årgamla och bara lever på tallar som är minst 150 år gamla.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor till dig i din egenskap av ordförande i Plan och Fastighetsutskottet och kommunalråd med ansvar för planfrågor:

Anser du att det ?nns skäl attäven detaljplaneområdet ska bli naturreserverat?

Om så inte är fallet, var tycker du i så fall att gränsen går när man riskerar Törnskogsmossen, sjön Snuggan, tre utrotningshotade (rödlistade) arter, ett ?ertal signalarter och fridlysta arter?

Tror du att det kan vara olagligt/tjänstefel att besluta om en byggnation, som man på förhand vet, eller blivit upplyst om, kan förstöra ett naturreservat?

I Melleruds kommun har förtroendevalda dömts för tjänstefel p.g.a. ett sådant förfarande.

Sollentuna den 22 september 2010
Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet

Bilaga till interpellation

Törnskogsmossarna är belägna i Törnskogen nordnordväst om Edsberg och öster om sjön Norrviken.

Terrängen ar kuperad med morän och kalt berg på höjdområdena, som når upp till 70 m över havet, samt lera och torvmarker i sänkorna. Torvmarkerna i denna typ av terräng består merendels av myrtypen kärr och en del sumpskogar, medan myrtypen mosse är mindre vanlig. Men just i Tömskogen finns ett par typiska mossar: Norra respektive Södra Törnskogsmossen (se karta). Terrängen dräneras genom ?era mindre bäckar och diken. Det aktuella myrmarkskomplexet ligger högt, ca 45 m över havet. Huvudavrinningen går via den lilla sjön Snuggan i östra delen av området (se karta) vidare österut till Väsjön.

Södra Törnskogsmossen är en s.k. tallhögmosse. Det är en speciell typ av myrmark, som består av ett svagt välvt mosseplan omgivet av ett kärrspråk, en s.k lagg. Välvningen är svag i denna del av landet p.g.a. låg nederbörd och därigenom långsam tillväxt av torvbildande växter. Mosseplanet har blöta höljor med vitmossor och torra tuvor med bl.a. skvattram, odon och ljung samt är beväxt av tall. Mossens vegetation försörjes helt med regnvatten. Laggen har kärr- vegetation, främst olika mossor och starrarter men också tuvull samt tranbär och rosling på små tuvor. Laggens vatten kommer från omgivande fastmark. Detta innebär att vegetationen i laggen får ett narningsrikare vatten än vegetationen uppe på mosseplanet. Laggen isolerar alltså mosseplanet från omgivningen, vilket skapar denna speciella typ av myrmark. Det är sålunda ett mycket känsligt hydrologiskt system, som styr utvecklingen av tallhögmossen med dess karakteristiska vegetation. Tillförseln av fastmarksvatten till laggen från omgivningen och i detta fall också från alkärr väster om myrmarkskomplexet måste alltså fungera för att upprätthålla kärr- karaktären. Stryps eller minskar tillförseln av vatten förändras laggkärret och växer efter hand igen, varigenom denna karakteristiska del av högmossen försvinner.

Planerad bebyggelse österut frånnuvarande bebyggelsen i Törnskogen i direkt anslutning till myrmarkskomplexet kommer sannolikt att förändra den känsliga hydrologin genom minskad tillförsel av vatten till laggen p.g.a. dränering via husgrunder och vägar samt hårdgörning av markytor. Det finns risk för långsam torrläggning av hela myrmarkskomplexet inklusive sjön Snuggan, eftersom lågpunkterna i den planerade bebyggelsens ledningssystem kommer att ligga avsevärt under Snuggans nuvarande vattenyta.

Södra Törnskogsmossen är han helt opåverkad av ingrepp av olika slag till skillnad från Norra Törnskogsmossen, som är dikad med avrinning mot norr. Det är därför mycket angeläget att bibehålla mark- och vattenförhållandena omkring Södra Törnskogsmossen, som är en unik naturtillgång alldeles intill bebyggelsen i Törnskogen och ett intressant och lättillgängligt mål för naturstudier och undervisning för människor i hela norra Stockholmsregionen. Törnskogsområdet används sedan länge för fältövningar i geovetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kommer sannolikt att nyttjas alltmer p.g.a minskade reseanslag för exkursioner.

De planer på ett naturreservat, som föreslagits, inkluderar Törnskogsmossarna som en i området unik biotop. Därför föreslås i förslaget till skötselplan att Norra Törnskogsmossen skall återställas och få naturliga vattenståndsvariationer. Detta eder till att laggen och randkärren kring Södra Törnskogsmossen fåren större vattenföring, vilket gör det ännu mera olämpligt att placera bebyggelse där.

Stockholm 2010-06-15
Gert Knutsson
Professor emeritus
Institutionen för mark- och vattenteknik, KTH

Professor försöker stoppa villabygge

Bostadsprojekt i Vaxmora hotar unik mosse.

Bostadsprojektet bredvid Törnskogens naturreservat kan skada värdefull natur. Naturskyddsföreningen kräver att planerna stoppas. Men kommunledningen vill hellre ta en paus.

För drygt ett år sedan presenterade kommunen förslaget om ett nytt villaområde i Vaxmora, väster om Tömskogens naturreservat.  Naturskyddsföreningen invände att planerna hotar viktiga naturvärden och krävde att området skulle ingå i reservatet.

Men responsen från kommunen var sval. Därför tog föreningen och andra engagerade saken i egna händer. En inventering av området visade att det innehöll många gamla träd. Det  gynnar ovanliga och hotade arter, som talltickan, en svamp som trivs bäst på 150 år gamla tallar.

Gert Knutsson, professor på Institutionen för mark och vattenteknik, vid KTH, har undersökt miljön.
– Det är ett mycket värdefullt naturobjekt som är känsligt för ingrepp. Det gäller inte bara själva mossen utan också terrängen runt omkring, säger han.

Enligt honom skulle vägar och bebyggelse hindra vattentillförseln, så att både mossenoch sjön Snuggan i naturreservatet torrläggs.
Förutom att mosselandskapet är ovanligt har det även ett utbildningsvärde.
– Det används redan av Tekniska högskolan. Tidigare fanns dessa miljöer på många platser i länet, i exempelvis Vallentuna. Men där hände samma sak, man byggde och då försvan det, säger Gert Knutsson.
Under ett möte med kommunrepresentanter informerade professorn om sina slutsatser. Det resulterade i att både Sollentunapartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna motsatte sig byggandet i Vaxmora.
– Det är inte värt att riskera att Snuggan torrläggs och att de växter och djur som hittats där dör. Inte för de 20 husen det rör sig om, säger Peter Godlund (MP).
Den borgerliga majoriteten är inte lika övertygade. Kommunfullmäktige ordförande Douglas Lithborn (M) tycker att det finns oklarheter kring detaljplanens miljöpåverkan.
– Det här är inte helt solklart. Vi har fått en annan uppgift från våra sakkunniga på kommunen. Men om planerna skulle äventyra mossen kommer det i ett annat läge, säger han.

Nu ska kommunens tjänstemän göra en ny utredning  tillsammans med Naturskyddsföreningen och Gert Knutsson. Till dess läggs byggplanerna på is.
Naturskyddsföreningens ordförande Herbert Henkel är inte imponerad av kommunledningens agerande.
– De har använt en förhalningsstrategi. Först sa de att mossen inte ska skadas och att det skulle göras en teknisk undersökning, utan att någon sådan gjordes. Vi har efterhand informerat om att naturvärdena existerar. Men inte ens det har gjort att planen skrotas, säger han.

Marie Bergström
marie.bergstrom@mitti

Källa: Mitt i Sollentuna, 21 september 2010

Sjön Snuggan och Törnskogsmossen hotas av torrläggning

Snuggan
Sjön Snuggan. Foto från Naturskyddsföreningens bildarkiv.


Sjön Snuggan och Törnskogsmossen hotas av torrläggning p.g.a. Alliansens detaljplan.

Törnskogen är ett naturreservat. Där finns sjön Snuggan och Törnskogsmossen. På västra delen av Törnskogsmossen och vid dagiset Vittra Törnskogen vill Alliansen bygga.

Törnskogsmossen

Professor Gert Knutsson, Institutionen för mark- och vattenteknik , KTH, varnar för att detaljplanen för Törnskogen kommer att torrlägga sjön Snuggan och Törnskogsmossen, som naturreservatet har bildats för att skydda. Det beror på att ledningar för vatten och avlopp kommer att ligga lägre än vattennivån i Snuggan och Törnskogsmossen.

Via sprickor i berggrunden kommer Snuggan och Törnskogsmossen att gradvis dräneras på vatten och vattennivån sjunka.

Törnskogens Villaägareförening och Naturskyddsföreningen i Sollentuna har låtit göra undersökningar av detaljplaneområdet. Man har hittat:

  • tre utrotningshotade (rödlistade) växt- och djurarter
  • flera signalarter
  • många fridlysta arter

När Snuggan och Törnskogsmossen torkar ut, kommer alla unika fuktkrävande utrotningshotade arter att försvinna. Vid bebyggelsen av detaljplaneområdet, kommer även de utrotningshotade arterna där att försvinna.

Sollentunapartiet anser att detaljplanen måste skrotas nu, så att Törnskogsmossen och Snuggan räddas. När naturreservatet väl är förstört, är det för sent.