Interpellation angående erfarenheter av byggande av bostäder på eller mycket nära f.d. soptippar och avstjälpningsplatser och relaterade miljöundersökningar vid Väsjön

Interpellation

från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors angående erfarenheter av byggande av bostäder på eller mycket nära f.d. soptippar och avstjälpningsplatser och relaterade miljöundersökningar vid Väsjön.

Såväl Väsjötoppen , fd Väsjötippen, och det f.d rökeriet är gamla soptippar och avstjälp-ningsplatser. Sumpskogen som ligger i området har en marksammansättning bestående av fyllnadsmassor med förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten!

Detta gör dessa delar av Väsjöområdet till ett område där det verkar mycket riskabelt att bygga bostäder.

På andra håll i världen har det visat sig leda till allvarliga hälsoproblem när man byggt på eller vid igenlagda soptippar och avstjälpningsplatser. Ett sådant allvarligt exempel är Kvarnbäcken utanför Helsingfors.

Åren 1964-1966 uppförde man i Kvarnbäcken en typisk betongförort, en så kallad skogsförort, där husen byggdes i skogen så billigt som möjligt utan större parkanläggningar och annan miljöbearbetning.

I slutet av 1990-talet fick Kvarnbäcken publicitet när det konstaterades att man måste riva flera höghus på Understensvägen på grund av att de var byggda på en tidigare avstjälpningplats, vilket orsakade att giftiga ämnen kom fram. Man har nu giftsanerat avstjälpningsplatsen och byggt en park ovanpå.

Hur gick det för de människor som i tiotals år bodde på en läckande avstjälpningsplats på Understensvägen i Kvarnbäcken i Helsingfors? Under årens lopp bodde där närmare 2 000 mänskor i 11 höghus ovanpå en soptipp. Det var faktiskt en gammal avstjälpningsplats med avfall både från gas- och målarfärgsfabrik?

Allt började med att locket på en avloppsbrunn föll in och upp ur gropen trängde en grönaktig massa med en stark lukt. När man sedan med grävmaskin började gräva på området hittade man klumpar med cyanider, kolväten, PCB och PAH – ämnen som sakta sipprade fram ur marken och ut i luften. Cyanider är giftiga och PAH- ämnen kan orsaka cancer. Det visade sig att gårdarna där barnen lekt i åratal låg på en igenfylld soptipp. En förälder berättar om hur han stötte på svart illaluktande massa när han tillsammans med sin son lekte i sandlådan.

Ännu Idag 10 år efter att han flyttat bort, är han oroad över hur hans familj kommer att klara sig. I ett av husen med tio lägenheter insjuknade fyra personer i cancer.

Resultatet av en hälsoundersökning av de som bott i området på Understensvägen visade på fler cancerfall än i den grupp man jämförde med. På samma gång startade man också ett större forskningsprojekt. Projektet gick ut på att samköra sjukhusregister och uppgifter över alla som hade bott på området. I år har forskarna utlovat en ny undersökning. Resultatet publiceras tidigast hösten 2013.

Erfarenheterna från Kvarnbäcken gör att man måste se mycket allvarligt på kommunens planering av bostäder – framförallt i och nära sumpskogen (Väsjön Mellersta) och f.d. Rökeriet.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till dig i din egenskap av ordförande i kommunens plan- och exploateringsutskott

  • Har kommunen under den mer än tio år långa planeringen av Väsjöområdet tagit del av och undersökt erfarenheter från andra områden i omvärlden där man byggt på eller alldeles intill igenfyllda soptippar? Hur detta påverkat hälsan för dem som sedan bott i dessa områden? Hur många rivningar som framtvingats på grund av tippnära byggande?
  • Vilken forskning finns det av effekterna av byggnation i sådana tippnära områden? Hur har kommunen använt sig av dessa resultat under den långa planprocessen?
  • Vilka undersökningar och mätningar har gjorts i och runt planområdet tills nu för att upptäcka vilka hälsovådliga föroreningar som finns i mark och vatten?
  • Om sådana gjorts: Vilka områden har undersökts och av vilka? Vad är resultaten och hur kommer de att publiceras för medborgarna?
  • Vilka miljöundersökningar planeras under den fortsatta planprocessen?
  • Hur mycket lakvatten med giftigt innehåll kan rinna ut från den igenfyllda Väsjötippen genom åren framåt? Kan mängden av detta påverkas av väderleken och olika former av påverkan av marken?

Sollentuna den 30 oktober 2013

Ingwar Åhman-Eklund
Sollentunapartiet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

3 × 4 =