Inget beslut om Väsjöns framtid – Kommunen backar om planerna

Antagandet av detaljplanerna för Väsjöområdet skjuts upp till nästa år.
– En stor framgång, säger Ingwar Åhman-Eklund (SP).

Vid sammanträdet den 6 december beslutade kommunstyrelsens plan- och fastighetsutskott att skjuta upp antagandet av de första detaljplanerna för Väsjöområdet. Tanken var att kommunfullmäktige skulle fatta beslut i morgon, den 15 december.

Men kommunen har inte hunnit förhandla klart exploateringsavtalen med bygg- och fastighetsföretagen. Dessutom vill utskottet titta närmare på alternativa lösningar för utvecklingen av Edsbergs sportfält och förbindelserna för trafik mellan Edsberg och Väsjöområdet.

Kritiken mot detaljplanerna för Väsjöområdet har på flera håll varit hård.

Naturskyddsföreningen anser att detaljplanerna inkräktar på strandskyddet, Väsjö tomtägarförening är upprörda över att de ska stå för en stor del av kostnaden då vägar byggs om och boende i Edsberg är bland annat kritiska till att sportfältet skulle försvinna.

För Sollentunapartiet var bevarandet av Edsbergs sportfält en viktig valfråga. Ordförande, Ingvar Åhman-Eklund, ser det uppskjutna beslutet som en seger.

– Sportfältet är en av pärlorna i kommunen. Det är oerhört många ungar som är där och sparkar boll. Det här är en av de största händelserna i kommunen i år. Det visar att man vill lyssna på folk, säger han.

Han är väldigt nöjd med utskottets beslut och tycker att det visar att arbete lönar sig.

– Kommunen har lovat att de åsikter som kommer in ska kunna ändra förslagen. Det är roligt att det har löst upp sig och att det har blivit en positiv stämning. Man gör det utan att vara sur och bitter, säger han.

Något nytt datum för när detaljplanerna ska klubbas är inte satt, men det kommer att ske någon gång under våren 2011.

Marie Bergström
marie.bergstrom@mitti.se
tel 550 550 89

Källa: Mitt i Sollentuna, 14 december 2010

Väsjöbacken blir ett alpint centrum

Anders Törner
I skogen till vänster ska en snöpark med ny lift byggas. Tränaransvarige Anders Törner hoppas att den ska minska trängseln i Väsjöbacken. Foto Anna Zek.

Tiomiljonerssatsning ska minska trängseln i backen

Nya liftar och en snöpark ska minska trängseln i Väsjöbacken. Sollentuna kommun satsar 10 miljoner under tre år på att förbättra utförsåkningen.

En park för hopp och trick

  • En funpark, eller snöpark, byggs i backen och kan både nyttjas av skidåkare och snowboardåkare.
  • Stående inslag är olika typer av hopp, exempelvis big air, hip jumps och table tops.
  • Rails motsvarar trappräcken, som även skateboardåkare hoppar upp på för att göra trick.
  • Boxar kan sägas vara två räcken med en platta emellan. De kan till exempel vara svängda eller ha formen av en puckel.
  • Skicrossbanor och en halfpipe kan ?nnas i en funpark.

 

Sollentuna slalomklubb har höga ambitioner.

– Vi vill få fram världscupsåkare, säger Rickard Schwalbe i klubbens backkommitté.

För att nå målet krävs bra  träningsmöjligheter med gott om backutrymme for att sätta banor.

l dag är konkurrensen hård mellan slalomåkare, trickåkare och allmänhet.

På vardagarna kan upp till 150 barn träna i backen, samtidigt som allmänheten får hålla till i familjebacken eller till höger om bygelliften där det stora hoppet ligger.

– Det är ett hårt tryck på klubben att ta emot fler barn och ungdomar, men tyvärr kan vi inte det eftersom backens och liftarnas kapacitet inte räcker till. Om vi tog emot fler skulle de bara få stå i liftkö, säger Anders Törner, huvudansvarig för slalomklubbens drygt 80 ideellt arbetande tränare.

De nya liftarna, snöparken och uppgraderingen av snökanonanläggningen, kan ge klubben det efterlängtade lyftet.

– Förbättringarna i Väsjöbacken gör att vi också kan attrahera bättre tränare, säger Rickard Schwalbe.

Tanken är att uppgraderingen av anläggningen ska inledas efter denna säsong. En riktig snöpark har länge varit efterfrågad. Både bland de som gillar att hoppa och göra trick, men också bland de åkare som tycker att hoppen är i vägen i den vanliga backen.

Snöparken ska ligga mellan nuvarande familjebacken och huvudbacken. I dag växer träd i området, men de kommer att fällas. Snöparken ska försörjas med en ny lift. Denna kommer att stanna vid parkens översta punkt och går därmed inte till Väsjöbackens topp. Men en ny topplift av bygelmodell ska också byggas, med högre kapacitet än dagens bygellift.

Slutligen kommer den nuvarande snökanonanläggningen att uppgraderas. Det anses behövas eftersom ny bebyggelse planeras till Väsjöområdet.

– Vi har krav på oss att bullret från snökanonerna inte får vara för högt. De ska också vara miljöcertifierade, säger Kjell Lauri på fritidskontoret.

Entreprenören Olle Carlsson som driver anläggningarna i Väsjöbacken bedömer att det kan bli knappt om tid om snöpark och liftar ska stå klara till nästa säsong.

– Man får nog räkna med att det inte är klart förrän säsongen 2012-2013, säger han.

Enligt planerna i det så kallade Väsjöprojektet ska backens parkeringsplats bebyggas med bostäder. En ny parkeringsplats kommer då att anläggas på bergets baksida. Men det bedöms inte kunna ske före 2014.

– Men när den nya parkeringsplatsen är på plats kommer vi att ?ytta nuvarande lift i huvudbacken dit, säger Olle Carlsson.

Sollentuna slalomklubb hoppas att Väsjöbacken kan utvecklas till ett alpint centrum.

– Vi har flest utförsåkare, och vi har många duktiga tränare, men vi saknar anläggningar. I fjällen råder omvända förhållanden. Där har man anläggningarna, men saknar tränare och åkare, säger Tränaransvarige Anders Törner.

Anders Carlsson
anders.carlsson@mitti.se
tel 550 551 24

Källa: Mitt i Sollentuna, 23 november 2010 

Strandskyddet vid Väsjön stridsfråga

Väsjön

Detaljplanerna för Väsjöområdet kan behöva göras om.
Naturskyddsföreningen har överklagat beslutet att upphäva strandskyddet hos regeringen.
Det kan försena kommunens planer med ?era år.

I december ska kommunfullmäktige klubba de första detaljplanerna för exploateringen av Väsjöområdet.
För att möjliggöra bebyggelse har länsstyrelsen upphävt strandskyddet i stora delar av området.

Det tycker Naturskyddsföreningen är fel.
– Runt Väsjön finns i dag ett strandskydd på 100 meter. Kommunen har sagt att man vill återställa Väsjön. Då rimmar det illa att man inskränker  strandskyddet. Det konstigaste är att man ska anlägga en kaj. Det upplever vi som en arkitektmodefluga, säger Herbert Henkel, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Enligt föreningen hotar den nuvarande planen bland annat att bryta den sammanhållna grönstrukturen i delar av området. Dessutom tycker de att kommunens skäl att upphäva strandskyddet inte är tillräckliga.

– Det ska man bara göra om marken är ianspråktagen, till exempel om det funnits bebyggelse innan strandskyddet. Eller om man måste göra viktiga infrastrukturanläggningar, säger Herbert Henkel.

Föreningen har nu överklagat länsstyrelsens beslut att upphäva strandskyddet hos regeringen. Vinner föreningen måste detaljplanerna arbetas om.

Och det kan ta flera år. Herbert Henkel tycker inte att politikerna tagit deras synpunkter på allvar.
– Vi har hela tiden påpekat de här sakerna och det har inte lett till någon förbättring ur natursynpunkt.

Ordförande i kommunstyrelsens plan- och fastighetsutskott, Lennart Gabrielsson (FP), är förvånad över överklagandet.
– Vi var milt sagt lite överraskade när den nya styrelsen ändrade inställning. Vi har lyssnat på vad Naturskyddsföreningen sagt eftersom vi också är angelägna om att bevara naturvärdena. Vi hade ett konstruktivt samarbete. Sen bytte man ledamöter i styrelsen och nu är man plötsligt inte längre överens, säger han.

Naturskyddsföreningen bytte styrelse i mars, efter att den tidigare fått kritik av medlemmarna för att inte ha följt stadgarna.
– Vi har bestämt oss för att driva en hårdare linje. Naturskyddsföreningen ska inte vara tillmötesgående då det handlar om förändringar som kan hota viktiga naturvärden helt i onödan. Särskilt inte i områden som har stor betydelse för natursamband mellan grönkilens olika delar, säger Herbert Henkel.

Fullmäktige kommer att klubba detaljplanerna trots överklagan.
Däremot kommer de inte att genomföra några förändringar innan miljödepartmentet har behandlat ärendet.

Marie Bergström
marie.bergstrom@mitti.se
tel 550 550 89

Källa: Mitt i Sollentuna, 23 november 2010

Bilaga: 
Överklagande av Länsstyrelsens beslut 511-10-1838 den 20 september 2010 till regeringen angående Upphävande av strandskydd inom delar av detaljplan för Södersätra och Kastellgården,Väsjöområdet, Sollentuna kommun

Bevara strandlinjen när Väsjöområdet bebyggs

Väsjön

Att det är attraktivt att bosätta sig i Sollentuna kommun beror inte minst på att det är nära till stora naturområden. Den utbyggnad av bostäder som är nödvändig borde därför ske med målsättningen att så långt möjligt bevara befintliga stadsdelars gröna karaktär liksom unika ”grön-blåa stråk” av samman hängande sjö- och skogsområden.

Det är helt enkelt det samhällsekonomiskt optimala sättet för Sollentuna kommun att växa. Utifrån den målsättningen tyckerjag att planerna för utbyggnad runt Väsjön är närmast ett skräckexempel på hur det kan gå när ett krasst och kortsiktigt bostadsbyggarintresse tar överhanden.

l stället för att bevara strandlinjen från bebyggelse, till gagn för både djurliv liksom för friluftsliv, innebär planen att bygga kajer ut i sjön! l stället för att söka bevara Edsbergs lugna boendemiljö innebär planen att en bro för obegränsad genomfart av bilar ska dras upp till Ribbings väg!

Kära beslutsfattare i Sollentuna kommun, det finns fortfarande möjlighet för er att ändra er och fatta ett beslut om utbyggnad runt Väsjön som präglas av en långsiktigt god omsorg om existerande och kommande invånare i Sollentuna, vare sig tillhör människa-, djur- eller växtsläktet.
Ta den chansen!

Jerher Forssell, Edsberg

Källa: Mitt i Sollentuna, 16 november 2010

Hedra Maud – Rädda Sportfältet


”Vi räddade Järvafältet,
Ni får förlåta mig barn,
men det är det finaste jag gjort.”

Så citerar de anhöriga Maud Löfgren i hennes  dödsannons som står införd i Svenska Dagbladet idag.  Maud satt i kommunfullmäktige tillsammans med mig och andra Sollentunapartister på 70-talet.

Järvafältet
Järvafältet. Foto från www.sollentuna.se.

Jag minns Maud som en stark, glad och stridbar vän i kampen för att rädda Järvafältet.  En kamp som Sollentunapartiet vann. Och där Maud var med och gjorde en fin insats, energisk, glad och stridbar.

Hedra Maud – Rädda Sportfältet!

Vi som hade den stora förmånen att känna Maud vet att ett av de bästa sätten att hedra hennes minne är att rädda Edsbergs sportfält.

Idag finns det vissa positiva öppningar i Väsjöärendet som gör oss hoppfulla. Det finns en chans att vi slipper en väg rakt över sportfältet och att det mesta av fältet bevaras. Alternativet är år av långa och segslitna och i och för sig mediaintressanta juridiska överklagande processer och rättliga prövningar. Men det skulle väl inte kommunen  tjäna på….

Ingwar Åhman-Eklund

Ordförande i Sollentunapartiet

Naturskyddsföreningens strandskyddsmanifestation i Silverdal

Väsjön

Den 14 november kl 18:00 arrangerar ett antal lokala Naturskyddsföreningar och dess länsförbund i Stockholms län en manifestation för strandskyddet. I Sollentuna sker strandskyddsmanifestationen i Silverdal (strax öster om Silverdalsvägen 146).

Naturskyddsföreningen i Sollentuna har överklagat två beslut av Länsstyrelsen om upphävande av strandskydd: Vid Edsviken i Sllverdal och vid Väsjön i Södersätra. Strandskyddszonen är idag 300 m utmed Edsvikens obebyggda stränder och 100 m utmed Väsjön. Naturskyddsföreningen  anser att det är viktigare att strandskyddets intentioner enligt miljöbalken uppfylls än att strandskyddszonen bebyggs med småhus eller utformas som en kaj.

I Miljöbalken  slås fast att:

  • Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemanrättslig tillgång  till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och  i vatten.
  • I ett strandskyddat område får inte åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur och växträter.
  • Ett värnande av strandskyddet medverkar också till uppfyllande av flera av de av riksdagen antagna miljömålen.

I bada fallen har områdena viktiga funktioner som natursamband och spridningskorridorer (gröna kilar) mellan återstående naturmarker och det ?nns alternativa möjligheter till exploatering utan att behöva inkräkta på det existerande strandskyddet på det sätt som föreslagits

Sollentuna 2010-11-05
Herbert Henkel
Ordf. Naturskyddsföreningen i Sollentuna

Ekologigruppens naturinventeringar i detaljplaneområdet Törnskogsmossen

I enlighet med Törnskogens Villaägareförenings extrastämmans beslut har en samverkansgrupp skapats för att bevaka detaljplanefrågan. Samverkansgruppen har anlitat Ekologigruppen för att göra naturinventeringar i detaljplaneområdet söder och norr om Gustavsbergsleden. Gruppen har också tagit del av undersökningar utförda av professor Gert Knutsson, Institutionen för mark- och vattenteknik på KTH samt Stockholms Svampvänner.

Vid undersökningar har ett flertal utrotningshotade (s.k. rödlistade) växt- och djurarter återfunnits inom detaljplane- området, såväl söder som norr om Gustavsbergsleden. En av de rödlistade arterna är Tallticka, en mycket speciell utrotningshotad svamp vars fruktkroppar kan bli 50 år gamla.

Tallticka
Tallticka. Foto: Mattias Andersson, Stockholms svampvänner

Talltickan finns i området söder om Gustavsbergsleden och lever endast på tallar som är mer än 150 år gamla. Där finns även den utrotnings-hotade orkidén Knärot.

orkidén Knärot
Orkidén Knärot. Bild: ©Jouko Lehmuskallio.

Knärot, Goodyera repens
Knärot är en av våra vanligaste orkideér och som finns i nästan hela landet. Den är lågväxt, cirka 1 dm hög, och bildar små mattor av bladrosetter. De vita håriga blommorna är ganska små och sitter i en något spiralvriden blomställning. Stjälken är finhårig upptill. Bladen är samlade i rosett vid basen. Knärot blommar i juli-augusti.

Knärot är ganska vanlig på frisk, mossbeväxt mark, gärna i mossrika barrskogar där den ofta växer i mossa på stenar och block.

Linné skriver i sin flora från 1755 bland annat: ”Rotknölar trådlika, blad äggrunda, från roten, blommor ensidiga.” ”Växer tämligen sällsynt i gamla skogar i Uppland, Lappland, etc.”

Knärot skyddas av den generella riksomfattande fridlysningen av alla orkidéer.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

Ett flertal signalarter (arter som indikerar höga naturvärden) har också återfunnits inom planområdet, såväl norr som söder om Gustavsbergsleden. Ekologigruppens slutrapport väntas under oktober/november och det är därför möjligt att ytterligare värdefulla växt- och djurarter kan komma att hittas.

Professor Gert Knutsson har i sitt expertutlåtande varnat för att detaljplanen för Törnskogen riskerar att torrlägga sjön Snuggan och Törnskogsmossen, som Törnskogens naturreservat har bildats för att skydda.

Det beror på att ledningsgravarna i norra detaljplaneområdet (från Runskogsvägen 26 och norrut) kommer att ligga lägre än vattennivån i Snuggan och Törnskogs- mossen. Till följd av sprickor i berggrunden riskerar Snuggan och Törnskogsmossen att gradvis dräneras på vatten och vattennivån sjunka. Alla unika fuktkrävande växtarter inom området kommer då att utrotas.

Samverkansgruppen har i augusti träffat och informerat ledande politiker i Sollentuna kommun om resultatet av undersökningarna och påpekat det olämpliga i att bygga inom detaljplaneområdet. Resultatet av mötet är att kommunens tjänstemän arbetar tillsammans med professor Gert Knutsson för att ytterligare utreda resultaten. När det arbetet är avslutat avser kommunen att inbjuda till samtal.

Enligt en artikel i Mitt i Sollentuna häromveckan verkar Alliansen dessvärre fortsatt anse att det inte är helt klarlagt att det inte går att bygga medan Sollentunapartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra hela detaljplaneområdet till naturreservat. Samverkansgruppen anser att Alliansens nuvarande resonemang kan strida mot försiktighetsprincipen i miljöbalken. Den innebär bl.a. att man inte kan ursäkta sig med att det saknas full vetenskaplig bevisning för att skada uppkommer. I det här fallet är det tvärtom så att bevisningen talar för att det är olämpligt att bygga, då stora naturvärden annars kommer att förstöras.

Källa: Törnskogsbladet oktober 2010

Tomtägare tvingas betala för vägbygge

Nya vägen kostar dem 400000 var
Foto: Paul Mohlin.

Boende i Södersätra måste betala för vägarna när Väsjöområdet byggs ut. Detta trots ett avtal som lägger ansvaret för vägarna på kommunen.

Nu tar tomtägarföreningen strid mot kravet.

Väsjö tomtägarförenig har protesterat mot Sollentuna kommuns planer på att de boende ska stå för hälften av gatukostnaderna när Väsjöområdet byggs ut.  Medlemmarna i föreningen anser att det strider mot det vägavtal som föreningen slöt med kommunen 1973.

Enligt avtalet skulle kommunen ta över ansvaret för väghållningen i Södersätraområdet för all framtid. Men kommunens jurister tycker inte att avtalet gäller eftersom det nu handlar om ett helt nytt vägnät. Att det gäller samma område spelar ingen roll.

Efter protesterna från de boende lät kommunledningen en oberoende jurist granska ärendet. Och kommunen får nu medhåll.

Juristen Magnus Josefsson, vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå, konstaterar i sitt utlåtande att även om det inte står i klartext vad ”väghållningen” består av, så bedömer han att vägavtalet från 1973 handlar om drift och underhåll.

För medlemmarna i Väsjö tomtägarförening innebär de nya vägarna en kostnad på runt 400000 kronor var. Ordförande Mikael Wiberg tycker att Sollentuna kommun  begår ett avtalsbrott.

– Det är ett maktmissbruk att riva ingångna avtal och luta sig mot PBL. Det  här blir en förtroendefråga om man ska våga ingå avtal med kommunen, säger han.

Mikael Wiberg ska nu diskutera med övriga i föreningen hur de ska gå vidare med ärendet i domstol.

Sollentuna kommun har även fått synpunkter från många andra kommuninvånare om utbyggnaden av Väsjöområdet.

Enligt ordförande i kommunstyrelsens plan- och fastighetsutskott, Lennart Gabrielsson (FP), handlar det framförallt om tre frågor: Edsbergs sportfält, som ska bli mindre, vägförbindelsen mellan Våsjön och Edsberg, som många är oroliga ska förvandlas till en trafikerad genomfartled, och finansieringsfrågan.

– Det är ett misslyckande att vi inte har fångat upp alla de här frågorna. Vad vi gör nu är att ta tillbaka initiativet. Alla behöver inte tycka lika, men vi vill åtminstone att man ska ha alla fakta klara för sig, säger Lennart Gabrielsson (FP).

Tanken var att detaljplanen för Väsjöområdet skulle klubbas på kommunfullmäktiges möte den här månaden. Men kommunledningen vill nu gå igenom materialet igen för att försäkra sig om att allt blir rätt.

– Det finns inte på kartan att vi inte ska genomföra projektet, men det är ett omfattande material. Om inget oförutsett händer gissar jag att vi fattar beslut i december, säger Lennart Gabrielsson.

Marie Bergström
marie.bergstrom@mitti.se

Källa: Mitt i Sollentuna, 5 oktober 2010

Interpellation från Sollentunapartiet rörande gatukostnaderna för Väsjöområdet

 

Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till ordförande i Plan och Fastighetsutskottet, kommunalrådet Lennart Gabrielsson, Folkpartiet rörande gatukostnaderna för Väsjöområdet. 

Ladda ner PDF-fil (61,2kB)

Bakgrund

När initialt samråd togs med de boende i Södersätra för att diskutera den nu aktuella utbyggnaden av Väsjöområdet, vilket primärt var drivet av behovet att lösa Vatten och Avlopps?-ågan (pga den ökande miljöbelastningen) för det allt mer förtätade före detta sommarstugeområdet, angavs i samrådsförslag 1 formuleringen ”försiktig förtätning av området med bibehållen karaktär”.

Att detta samrådsförslag, som uppskattades av de boende, nu övergått till att bli en förtätning i storlek med ett nytt Edsberg (som för närvarande har 8 850 inv) inom Väsjöområdet (2800 bostäder, 6 – 8000 boende) uppfattas av ?ertal av de i området boende som synnerligen bedrägligt.

Till detta kommer att Allianspartierna nu föreslagit att merparten (!?) av investeringen skall bäras av fastighetsägarna i området som ”i och med utbyggnaden av området får höjda värden på sina fastigheter”.

Väsjö tomtägarförening överlät 1973 väghållningen i Södersätraområdet till kommunen i ett avtal för all framtid.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor till dig i din egenskap av ordförande i Plan och Fastighetsutskottet och kommunalråd med ansvar för planfrågor:

Fråga 1:

– På vilken faktagrund baserar man påståendet om de höjda värdena på fastigheterna?

Statistiska fakta visar ju att en normalfastighet i området med tomt på ca 1600 m2 de senaste åren sålts för mellan 2,8 och 3,2 mkr, och efter en avstyckning dnnia ursprungliga tomt skulle betinga ett marknadsvärde av 2 X 1,8 rnkr – inklusive vägavgi? på 400 kkr. Det skulle m.a.o. som bäst innebära ett nollsummespel för fastighetsägarna, som då dessutom tvingas flytta från sina fastigheter.

Fråga 2:

– Vilket lagstöd åberopar man för ett uttag av gatukostnader i denna storleksordning (ca 400 kkr för en normalfastighet) när PBL statuerar ”skälig och rättvis grund” och motsvarande gatukostnader för ett mycket snarlikt, nyplanerat område i Täby kommun, Lövbrunna, kostar de boende ca 115 kkr för motsvarande tomtstorlek?

Fråga 3:

– Under planläggningsarbetet, vilken hänsyn är taget till vägöverlåtelseavtalet från 1973 mellan kommunen och Väsjö tomtägarförening, där det svart på vitt framgår att kommunen övertar ansvaret för väghållning inom föreningens område för all framtid?

Väsjö tomtägarförening avser bestrida detta kontraktsbrott, i händelse det begås, och hävdar att de har ett juridiskt vägledande HD-domslut från 1993 som stöder deras sak.

Fråga 4:

– Anser Du dig att moraliskt kunna försvara att man bryter ingångna avtal med hänvisning till PBL och förutom att riskera kommunens ”varumärke”, därmed också riskera att ställa en principiellt viktigt fråga om kommunens trovärdighet i avtalsfrågor på sin spets?

Frågan kommer av de boende att drivas i domstol, ytterst till EU-domstolen, om fullmäktige beslutar att bryta det ingångna avtalet. Detta kommer säkerligen att bli mycket uppmärksammat i ett ?ertal media och ta lång tid.

Sollentuna den 22 september 2010

Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet