Kassaskåpstjuvar slog till mot gym

Kassaskåpstjuvar slog till mot gym
Kraftsportklubbens ordförande Jan Wramberg tror att det är några av klubbens medlemmar som brutit sig in i träningslokalen. Foto: Chris Anderson.

Tjuvarna sågade sig in genom väggen till gymmet och bröt upp kassaskåpet.
Förutom 10 000 i kontanter tog de med sig vikter på sammanlagt 800 kilo.
Fotavtryck är polisens enda spår.

79-åriga Roger Lindfors är en trogen medlem i Sollentuna kraftsportklubb. När han kom till gymmet på tisdagsmorgonen efter nyår var något fel.

– Det var mörkt, men jag förstod att det var något mystiskt eftersom dörren på gaveln stod öppen. När jag gick in såg jag att bänkarna stod huller om buller och att papper från kontoret låg utströdda.

Tjuvarna hade under natten sågat ett hål i väggen på baksidan av lokalen för att sig in. Därifrån fortsatte de till kontoret där kassaskåpet ?nns.

Kassaskåpstjuvar slog till mot gym
Det är inga 14-15-åringar som gjort det här. Det är vuxna, riktigt kraftiga grabbar, säger Jan Wramberg. Foto: Chris Anderson.

– Man har borrat ett hål i kassaskåpet och petat upp kolvarna. Sedan har man bänt upp det med någon form av hydraulisk domkraft. Det måste ha varit någon större grej för man hade burit ut träbänken för att få plats, säger Jan Wramberg, kraftsportklubbens ordförande.

I skåpet fanns 10 000 i kontanter. Dessutom tog förövarna med sig runt 50 hantlar och skivstänger som vägde sammanlagt 800 kilo. Polisen misstänker att gärningsmännen burit ut vikterna genom nödutgången där ett fordon ska ha stått parkerar.

Den tyngsta vikten vägde nära 50 kilo.

-Det är inga 14-15-åringar som gjort det här. Det är vuxna, riktigt kraftiga grabbar, säger Jan Wramberg.

Han är övertygad om att några av träningsklubbens medlemmar är inblandade.

– Varför skulle våra medlemmar skilja sig från resten av befolkningen? De här personerna verkar hemmastadda och vet var saker finns. Bara en sak som att veta var man ska borra och sedan stå och borra i tio millimeter stål, säger han.

De förlorade träningsredskapen är värda nära 100 000 kronor, men Jan Wramberg tror inte att tjuvarna är ute efter pengarna.

– Det går inte att lägga ut en annons om så mycket vikter. Det är helt klart att huvudskälet var att bygga ett eget personligt gym.

Elisabeth Kågebro, inspektör vid samordningen norrort, håller med om att tjuvarna troligen kommer att använda träningsredskapen för eget bruk eller att det handlar om ett beställningsjobb.

Hon säger att tillvägagångssättet är lite udda.

– Att såga sig in genom väggen är inte så vanligt. Det förekommer ju, men oftast bryter man upp ett fönster eller dörrar vid inbrott, säger hon.

Polisen har inga misstänkta och inte särskilt mycket att gå på. Men några lösa papper, som låg på golvet i lokalen, har tagits i beslag i ett försök att säkra spår.

– Man kan tänka sig att gärningsmännen har klivit på dem. Men det är inte så våldsamt stor chans att få fast någon på skoavtryck, säger Elisabeth Kågebro.

Det är andra gången på mindre än ett år som kraftsportklubben i Sollentuna har inbrott. Jan Wramberg tror att det är samma personer.

– Man har tagit sig in på samma sätt. Men i somras öppnade man bara kassaskåpet, säger han.

Efter första inbrottet förstärkte klubben kassaskåpet och satte in en gallergrind. Nu ska de även installera larm.

Klubben har också utlovat en belöning på 10 000 kronor till den som lämnar upplysningar så att de skyldiga åker fast.

Roger Lindfors förstår att lokalen lockar tjuvarna eftersom den ligger lite ensligt vid Edsbergs sportfält.

– Det är inte så mycket folk som rör sig där på nätterna. Men jag vet inte vad det är för fel på folk som gör sådant där. Det är bedrövligt.

Han hoppas att gymmet snart ska öppna igen.

– Det är jobbigt att inte få röra på sig när man är van att träna två gånger i veckan.

Marie Bergström
marie.bergstrom@mitti.se
tel 550 550 89

Källa:  Mitt i Sollentuna, 18 januari 2011

År 2011 ska bli det år när vi tillsammans med många andra räddar Edsbergs Sportfält!

Edsbergs Sportfält
Edsbergs Sportfält

Nyåret är nyårslöftenas tid. Det är nu som man ska lägga fast de mål som man vill uppnå under det kommande året. Vad man tycker är viktigt att genomföra under år 2011.

Vi i Sollentunapartiet har givetvis ett stort antal mål som vi vill uppnå under det kommande året men det viktigaste är att Väsjöprojektet planeras om så att Edsbergs sportfält slutgiltigt räddas.

Detta är ett viktigt mål inte bara för vårt parti utan också för en bred opinion i Edsberg, för Väsjö tomtägareförening, Sollentuna United, Naturskyddsföreningen, Villaägarnas Riksförbund och många, många, många andra.

Vi kommer att ta fram egna konstruktiva förslag och se till att de drivs igenom i breda samråd. Vinnarna blir alla boende i området, skattebetalarna, alla som använder fältet och framförallt miljön.

NU TAR VI SATS TILLSAMMANS OCH DRIVER IGENOM EN NY PLANERING SOM RÄDDAR EDSBERGS SPORTFÄLT.

GOD FORTSÄTTNING
ÖNSKAR
SOLLENTUNAPARTIET
ALLA MEDLEMMAR OCH SOLLENTUNABOR
genom
Ingwar Åhman-Eklund
Sollentunapartiet

Pressmeddelande från Sollentunapartiet

Väsjöstaden: vy mot Väsjöbacken

Framgång för alla som vill rädda Edsbergs Sportfält och Väsjön! Nya direktiv för planeringen och detaljplanerna senarelagda!

Kommunstyrelses plan- och fastighetsutskott beslöt den 6 december att anta nya direktiv för Väsjöplaneringen och att senarelägga antagandebesluten om de två första detaljplanerna för Väsjöområdet, Södersätra och Kastellgården samt Väsjön mellersta.

Detta är en framgång för alla oss som arbetar för att få till stånd en planering av området som tar hänsyn till miljön och till de boendes ekonomi och trivsel.
Vi i Sollentunapartiet liksom Väsjöns tomtägareförening, Villaägarnas Riskförbund, Naturskyddsföreningen, Sollentuna United och många, många boende i Edsberg har på olika sätt arbetat under flera år för att få till stånd en ändring av planeringen av Väsjöprojektet.

Nu har vi uppnått ett viktigt delmål. Kommunens majoritet har drivit igenom nya direktiv som kan leda till att sportfältet räddas, att planerna på genomfartstrafik på Ribbings väg skrotas, att de orimliga gatukostnaderna omprövas, att strandskyddet runt Väsjön respekteras, att det blir en realistisk planering av parkeringen till Väsjöbacken.
 
I direktiven ingår bland annat att man ska ta fram alternativa sätt att bygga i området mellan Väsjön och Edsberg, både avseende läge och typ av bebyggelse, och också visa förslag där en större del av Sportfältet bevaras som park.

Kommunen ska ta fram en kommunikationsplan där det framgår hur samråd med och information till berörda invånare ska ske.

Bland det viktigaste är att man lovar att åsikter som inkommer under planeringen ska kunna leda till att nya förslag arbetas fram. Nya förslag ska tas fram med bibehållande av en god totalekonomi i projektet. Planprocessen ska pågå under det första halvåret 2011.

Vi i Sollentunapartiet ser fram emot en planprocess som leder till att sportfältet bevaras, att berörda fastighetsägare får rimliga kostnader för VA och annat, där trafiken inte belastar Ribbings väg, där Väsjöns strandskydd respekteras och där idrottsverksamheterna på sportfältet och i Väsjöbacken kan vara kvar och utvecklas.

Vi Sollentunapartiet vill särskilt betona att vi inte är emot att de byggs nya bostäder i Väsjöområdet. Däremot kräver vi att bebyggelsen utgår ifrån att områdets miljökvaliteter bevaras och att antalet bostäder inte alstrar så mycket trafik att förbindelserna till och från området skapar problem. En trädgårdsstad med många småhus och villor kan vara en miljöriktig lösning.

Sollentunapartiet tar parti för miljön, de boende i området och de som använder sportfältet.
Sollentuna den 8 december 2010

Ingwar Åhman-Eklund
Sollentunapartiet

Detaljplaner för Väsjöområdet skjuts upp – framgång för SP

Sportfältet

Vid PFU,s möte i går beslöt utskottet att ta ut alla Väsjöplaner ut dagordningen   för att gå igenom dem på nytt. Bland annat vill man nu se över parkeringen till   Väsjötoppen, trafiken mellan Väsjön och Edsberg och att göra större delen av  sportfältet till park.   Samt gatukostnader och kajer runt Väsjön.

Detta är en stor framgång för Sollentunapartiet med vår huvudfråga i valet – även om det ännu inte är  klart hur de slutliga besluten blir. Utan SP hade man klubbat en väg över fältet nu i höst!

Nu finns det stora chanser att fältet blir räddat och att de boende slipper genomfratstrafik  på Ribbings väg.

Pressmeddelande från Sollentuna kommun:
Detaljplaner för Väsjöområdet skjuts upp Kommunstyrelses plan- och fastighetsutskott beslutade den 6 december att senarelägga antagandebeslutet om de två första detaljplanerna för Väsjöområdet, Södersätra och Kastellgården samt Väsjön mellersta.
 
Enligt det tidigare tidsschemat skulle kommunfullmäktige besluta om antagande den 15 december.
– Det är ett stort projekt och alla delar har ännu inte riktigt fallit på plats. Det handlar om exploateringsavtal med stora bygg- och fastighetsföretag som ännu inte är helt färdigförhandlade. För att inte riskera att belasta skattebetalarna eller mindre fastighetsägare med ökade kostnader skjuter vi på besluten till någon gång under det första halvåret 2011, säger plan- och fastighetsutskottets ordförande, kommunalrådet Lennart Gabrielsson (FP).

Utskottet beslutade även om att komplettera direktiven till kommunledningskontoret för kommande etapper av planläggningen.
– Vi behöver bland annat titta på alternativa lösningar för utvecklingen av Edsbergs idrottsområde och förbindelserna för trafiken mellan Edsberg och Väsjöområdet samt att kommunicera detta på ett bra sätt, säger Gabrielsson.

Ingwar Åhman-Eklund
Ordförande
Sollentunapartiet

Nya direktiv för Väsjöområdet! Räddar kanske sportfältet?

I valet var en av Sollentunapartiets viktigaste valfrågor att rädda Edsbergs sportfält, stoppa genomfartstrafik på Ribbings väg och att hela Väsjöprojektet skulle planeras om.

I ett flygblad i valspurten erkände Alliansen att Väsjöprojektet ”enligt nu gällande kalkyler kommer att kosta 1,4 miljarder kronor” men att ”investeringarna kommer i huvudsak att betalas av fastighetsägarna i området”. Det visade sig också att tomtägarna i Norr- och Södersättra krävdes på gatukostnadsbidrag på över 400 tkr!

Men sedan visade det sig att kommunen redan 1973 i ett avtal med Väsjöns tomtägareförening tagit på sig att bekosta väghållningen i området i all framtid. Kommunens möjligheter att få betalt av fastighetsägarna synes vara juridiskt obefintliga. Först nekade kommunen till att avtalet överhuvudtaget fanns. Hade brunnit upp trodde någon sig veta. Sedan har kommunen påstått att det inte är giltigt!

Naturskyddsföreningen har också överklagat beslutet att ta bort strandskyddet runt Väsjön. Anläggandet av en lång kaj är en miljöförstörande åtgärd som kostar stora pengar.

Sollentunapartiets stora framgång i valet 19 september, i västra Edsberg blev vi största parti i kommunalvalet, gjorde att Alliansen förstod att de boende motsatte sig planerna.

Därför har Alliansen nu meddelat att man kommer att lägga fram nya direktiv för hur Väsjöbebygelsen ska utformas. Vad vi hittills sett, bla på Lennart Gabrielssons blogg, skriver han bl a att ”olika trafiklösningar ska presenteras samt olika sätt att bygga, t ex typ av bebyggelse, ska tas fram. Alliansens ambitioner är att bevara en större del av sportfältet samt att se över trafikflödet i Edsberg.” Gabrielsson har också fått lämna ordförandeskapet i planutskottet. Vilket kanske i sig kan leda till en mer demokratiskt förankrad planering.

Vi hoppas att detta kommer att innebära att sportfältet bevaras och att Edsberg slipper mängder av genomfartstrafik. Men det krävs även att fastighetsägarna slipper att betala belopp på 400 tkr och att strandskyddet runt Väsjön respekteras.

Nu står hela projektet inför ett avgörande vägskäl. Antingen en uppgörelse där kommunen tar hänsyn till miljövärdena och låter bli att avkräva tomtägarna över 400 tkr per tomtägare eller många år av överklaganden och civilrättslig process om gatukostnaderna.

Tomtägarna stöds helhjärtat av Villaägarnas Riksförbund som ser detta ärende som en viktig principfråga som de är beredda att driva på riksplanet. Vi kan komma att se mycket om detta i media om man inte kan komma överens.

Precis som vid ombildningarna står Sollentunapartiet på samma sida som de boende och deras organisation.

Ingwar Åhman-Eklund
Ordförande
Sollentunapartiet

Allemansrätten i Stockholms län hotad

Väsjön

Den 14 november kl 18:00 arrangerar ett antal lokala Naturskyddsföreningar och dess länsförbund i Stockholms län en manifestation för strandskyddet. I Sollentuna sker strandskyddsmanifestationen i Silverdal.

Den nya lagen om strandskydd som i sin helhet trädde i kraft 1 januari 2010 riskerar att kraftigt försämra strandskyddet i landet och öka byggandet vid landets stränder. Den hotar allemansrätten och många rödlistade arter som är bundna till strandmiljöerna.

Vi ännu inte sett konsekvenserna fullt ut av den nya lagen eftersom det finns viss fördröjning i systemet. Men, ett mycket stort ansvar har lagts på kommunerna och länsstyrelserna, när reglerna blivit vagare. Naturskyddsföreningen tänker noga följa upp utvecklingen.

Den nya lagen skärper inte strandskyddet i områden där allemansrätten och naturen hotas, tvärtom är det nya möjligheter till undantag från strandskyddet som nu ges. Strandskyddet behövde differentieras inom landet men lättnaderna i de nya strandskyddsreglerna går i flera fall alldeles för långt.

Strandskyddet är en grundläggande del av allemansrätten och svensk naturvård. Dessutom har strandskyddet haft den positiva bieffekten att Sverige idag står bättre rustat än många andra länder mot klimatförändringar, eftersom vi har färre byggnader, anläggningar och vägar i strandzonen.

Det nya undantaget för strandskyddet i områden som är viktiga för landsbygdsutveckling är exempellöst diffust och kommer att få svåröverskådliga konsekvenser för svensk natur och friluftsliv.

Naturskyddsföreningens viktigaste kritik mot den nya lagen:

  • Den höga exploateringen av strandmiljöer i tättbefolkade områden i Stockholms län kan fortsätta. Det finns inga skärpningar av strandskyddet i dessa områden.
  • Nya möjligheter till undantag för strandskyddet har införts.
  • En sådan möjlighet är att man på mycket lösa grunder helt kan upphävda strandskyddet i områden som en kommun anser är viktiga för landsbygdsutveckling
  • Kommunerna har fått rätt att själva bestämma om dispenser och upphävanden av strandskyddet. Kommunerna har tidigare varit mycket slapphänta med detta och Naturskyddsföreningen är därför oroad för strandskyddets framtid.

En rapport från 2008 gjord av organisationerna Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, WWF, Sportfiskarna, Svenskt Friluftsliv samt Friluftsfrämjandet som tog upp lagförslaget visar tydligt att den nya lagen inte alls räcker för att stärka skyddet i de stora områden där exploateringstrycket på stränderna är mycket högt.

Information om var manifestationerna kommer att hållas: www.naturskyddsforeningen.se/stockholm

Mårten Wallberg, ordförande Naturskyddsföreningen i Stockholms län: 0733-746714

Läs mer: Strandskyddet – Allemansrätten utmed våra stränder – snart ett minne blott?

Förstör inte sportfältet

Sportfältet

Jag tillhör den kategori av människor som söker mig till våra grönområden. Jag är hundägare och tränar och promenerar ofta vid sportfältet, dessutom tränar jag styrketräning flera gånger i veckan på kraftsportklubben.

Nu när skolorna har börjat och semestrarna är slut är det ofta aktiviteter av olika slag på sportfältet, brännboll, fotboll, hundträning med mera. Konstgräsmattorna får ju ingen vara på om de är bokade. Här råder oftast full aktivitet vilket drar med sig extra trafik, dessutom är parkeringen vid torget för liten redan nu på eftermiddagarna.

Vi måste tänka på våra barn, det som försvinner går inte att återskapa, sportfältet är en oas, med elljusspåret i anslutning och Väsjöbacken i närheten. Det vore synd och skam att förstöra detta, eller tycker politikerna att ungdomarna ska börja rycka handväskor av gamla tanter med rullator i stället för att spela fotboll och brännboll.

Gunilla Söderberg

Källa: Mitt i Sollentuna, 12 oktober 2010

Interpellation från Sollentunapartiet om miljöriskerna med en byggnation i aktuellt detaljplaneområde i Törnskogsmossen


Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till ordförande i Plan och Fastighetsutskottet,
kommunalrådet Lennart Gabrielsson, Folkpartiet om miljöriskerna med en byggnation i aktuellt detaljplaneområde i Törnskogsmossen.

Ladda ner PDF-fil (218kB)
Törnskogen år ett naturreservat med bl.a. Törnskogsmossen och sjön Snuggan, som med angränsande våtmarker utgör ett mycket värdefullt och känsligt naturområde, en nyckelbiotop. Där ?nns ett antal rödlistade växt- och djurarter med stort skyddsvärde. Tyvärr hotas detta område liksom angränsande områdennu av planer på bebyggelse.

HSB och Sollentuna kommun ska enligt en ny detaljplan bygga bostäder på Törnskogsmossen och angränsande våtmarker samt höglänta områden söder om Gustavsbergsleden. Törnskogen år numera naturreservat, men den exakta gränsen har inte bestämts, eftersom kommunen inte riktigt vet hur stora naturvärden som man ska kräva för att skona naturen. Risken är mycket hög för skador på de känsliga moss- och våtmarkerna, som är nyckelbiotoper för ett flertal rödlistade växt- och djurarter. Samma sak gäller de höglänta områdena söder om Gustavsbergsleden. Enligt ett expertutlåtande från professor Gert Knutsson (se bilaga) kommer Snuggan och Törnskogsmossen att förstöras/dräneras ut vid en byggnation. Detta beror på  områdets känsliga hydrologi och att ledningsgravarna kommer att ligga lägre än vattennivån i Snuggan och Törnskogsmossen. Hittills har tre utrotningshotade (rödlistade) arter hittats inom detaljplaneområdet. Dessutom ett antal signalarter och fridlysta arter. Ett exempel på en utrotningshotad art som har hittats är tallticka. Det är en svamp, som har fruktkroppar som kan bli 50 årgamla och bara lever på tallar som är minst 150 år gamla.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor till dig i din egenskap av ordförande i Plan och Fastighetsutskottet och kommunalråd med ansvar för planfrågor:

Anser du att det ?nns skäl attäven detaljplaneområdet ska bli naturreserverat?

Om så inte är fallet, var tycker du i så fall att gränsen går när man riskerar Törnskogsmossen, sjön Snuggan, tre utrotningshotade (rödlistade) arter, ett ?ertal signalarter och fridlysta arter?

Tror du att det kan vara olagligt/tjänstefel att besluta om en byggnation, som man på förhand vet, eller blivit upplyst om, kan förstöra ett naturreservat?

I Melleruds kommun har förtroendevalda dömts för tjänstefel p.g.a. ett sådant förfarande.

Sollentuna den 22 september 2010
Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet

Bilaga till interpellation

Törnskogsmossarna är belägna i Törnskogen nordnordväst om Edsberg och öster om sjön Norrviken.

Terrängen ar kuperad med morän och kalt berg på höjdområdena, som når upp till 70 m över havet, samt lera och torvmarker i sänkorna. Torvmarkerna i denna typ av terräng består merendels av myrtypen kärr och en del sumpskogar, medan myrtypen mosse är mindre vanlig. Men just i Tömskogen finns ett par typiska mossar: Norra respektive Södra Törnskogsmossen (se karta). Terrängen dräneras genom ?era mindre bäckar och diken. Det aktuella myrmarkskomplexet ligger högt, ca 45 m över havet. Huvudavrinningen går via den lilla sjön Snuggan i östra delen av området (se karta) vidare österut till Väsjön.

Södra Törnskogsmossen är en s.k. tallhögmosse. Det är en speciell typ av myrmark, som består av ett svagt välvt mosseplan omgivet av ett kärrspråk, en s.k lagg. Välvningen är svag i denna del av landet p.g.a. låg nederbörd och därigenom långsam tillväxt av torvbildande växter. Mosseplanet har blöta höljor med vitmossor och torra tuvor med bl.a. skvattram, odon och ljung samt är beväxt av tall. Mossens vegetation försörjes helt med regnvatten. Laggen har kärr- vegetation, främst olika mossor och starrarter men också tuvull samt tranbär och rosling på små tuvor. Laggens vatten kommer från omgivande fastmark. Detta innebär att vegetationen i laggen får ett narningsrikare vatten än vegetationen uppe på mosseplanet. Laggen isolerar alltså mosseplanet från omgivningen, vilket skapar denna speciella typ av myrmark. Det är sålunda ett mycket känsligt hydrologiskt system, som styr utvecklingen av tallhögmossen med dess karakteristiska vegetation. Tillförseln av fastmarksvatten till laggen från omgivningen och i detta fall också från alkärr väster om myrmarkskomplexet måste alltså fungera för att upprätthålla kärr- karaktären. Stryps eller minskar tillförseln av vatten förändras laggkärret och växer efter hand igen, varigenom denna karakteristiska del av högmossen försvinner.

Planerad bebyggelse österut frånnuvarande bebyggelsen i Törnskogen i direkt anslutning till myrmarkskomplexet kommer sannolikt att förändra den känsliga hydrologin genom minskad tillförsel av vatten till laggen p.g.a. dränering via husgrunder och vägar samt hårdgörning av markytor. Det finns risk för långsam torrläggning av hela myrmarkskomplexet inklusive sjön Snuggan, eftersom lågpunkterna i den planerade bebyggelsens ledningssystem kommer att ligga avsevärt under Snuggans nuvarande vattenyta.

Södra Törnskogsmossen är han helt opåverkad av ingrepp av olika slag till skillnad från Norra Törnskogsmossen, som är dikad med avrinning mot norr. Det är därför mycket angeläget att bibehålla mark- och vattenförhållandena omkring Södra Törnskogsmossen, som är en unik naturtillgång alldeles intill bebyggelsen i Törnskogen och ett intressant och lättillgängligt mål för naturstudier och undervisning för människor i hela norra Stockholmsregionen. Törnskogsområdet används sedan länge för fältövningar i geovetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kommer sannolikt att nyttjas alltmer p.g.a minskade reseanslag för exkursioner.

De planer på ett naturreservat, som föreslagits, inkluderar Törnskogsmossarna som en i området unik biotop. Därför föreslås i förslaget till skötselplan att Norra Törnskogsmossen skall återställas och få naturliga vattenståndsvariationer. Detta eder till att laggen och randkärren kring Södra Törnskogsmossen fåren större vattenföring, vilket gör det ännu mera olämpligt att placera bebyggelse där.

Stockholm 2010-06-15
Gert Knutsson
Professor emeritus
Institutionen för mark- och vattenteknik, KTH

Nya vägen kostar Södersätraborna 400000 var

När Sollentuna kommun bygger ut Väsjöområdet tvingas Södersätraborna stå för vägkostnaden.

Mikael Wiberg och Enevold Schröder tycker att Södersätraborna förväntas betala för områden de inte har nytta av.
Mikael Wiberg och Enevold Schröder tycker att Södersätraborna förväntas betala för områden de inte har nytta av. FOTO PAUL MOHLIN.

Sollentuna kommun vill asfaltera vägarna och bygga en kaj i Väsjöområdet. Hälften av notan för kostnaderna tänker kommunen, trots protester, skicka till de som bor i Södersätra. Fastighetsägarna kan tvingas betala 400 000 kronor var.Trots ett vägavtal om att ansvaret ligger på kommunen.

  • Utbyggnaden av Väsjöområdet ska ge 2 800 nya bostäder.
  • Enligt plan- och bygglagen har kommuner rätt att ta ut kostnader från fastighetsägare för förbättringar av exempelvis gator men även för allmänna platser.
  • Villkoret är att fastigheterna har behov och nytta av förbättringarna.
    KÄLLA: SOLLENTUNA KOMMUN

Ljudet från en borrmaskin letar sig fram mellan träden till Våsjö tomtägarförenings dansbana. Mannen vid borren undersöker om det kommer att krävas sprängning då det så småningom blir dags att lägga avlopps- och vattenledningar i området.
Och det är lika bra att de som bor där vänjer sjg vid ljudet av maskiner. För när kommunen snart ska skapa 2800 nya bostäder, genom utbyggnaden av Väsjöområdet, krävs bland annat nya vägar.
I Södersätra är en del boende positiva till projektet medan andra helst hade sett att det förblir som det är. En sak är de boende dock överens om – vägavgifterna.
När grusvägarna förvandlas till asfalt vill kommunen nämligen lägga halva notan på de boende. Och det har väckt protester.
– Jag måste betala en halv miljon för att bo kvar där jag bor. Jag blir arg när någon kommer och kräver att jag ska betala för något jag varken beställt eller vill ha, säger ordföranden i Väsjö tomtägarförening, Mikael Wiberg.
Fastighetsägarna i Södersätra kommer att få betala olika mycket beroende på tomtstorleken.
– De flesta har tomter på 1 500-1800 kvadratmeter och då blir det en kostnad på runt 400000, säger Mikael Wiberg.

Förutom vägar kommer pengarna att gå till en brygga och en kajanläggning vid Väsjön. Kommunen motiverar kostnaden med att de boende får en värdeökning och möjlighet att sälja en del av tomten. Men enligt Mikael Wiberg skulle en försäljning av halva tomten inte alltid löna sig, eftersom många har husen mitt på tomten och då skulle tvingas riva.
Enligt plan- och bygglagen har kommuner rätt att ta betalt av fastighetsägare för att förbättra gator, naturområden och andra allmänna platser. Men Våsjö tomtägarförening har ett vägavtal med kommunen, daterat år 1973. I det framgår tydligt att Sollentuna kommun ska ansvara för väghållningen ”för all framtid”.

Ändå nämns inte avtalet i den gatukostnadsutredning som kommunledningen presenterade i början av aret.
– De har struntat högaktningsfullt i det. Det var vi som påtalade det då vi såg utredningen, säger Mikael Wiberg.
Enligt kommunfullmäktigeordförande Douglas Lithborn CM) gäller inte den skriftliga överenskommelsen längre.
– Vi har kommit fram till att vägavtalet inte är giltigt eftersom det handlar om ett nytt gatunät  som ska klara en av en helt annan volym, säger han.
Men är det inte konstigt med tanke på att det handlar om samma område?
– Det kan nån tycka, men avtalet  slöts utifrån den struktur som fanns då. Det här blir ju ett helt nytt gatunät än det som var 1973, säger Douglas Lithbom.
Mikael Wiberg avfärdar kommunledningens argument som nonsens.
– Faran i det är att det gäller alla som bor i hus. Om kommunen någon gång i framtiden ska bygga nya vägar så hamnar notan på dem som bor där.

Oberoende jurister ska nu granska ärendet och förhoppningsvis kommer resultatet före den 20 oktober. Då beslutar kommufullmäktige om detaljplanen.
Mikael Wiberg känner att förtroendet för Sollentuna kommun har dalat.
– Man kan inte bara bryta ett avtal. Frågan är nu om kommunen är en part som någon vågar teckna avtal med, säger han.

Marie Bergström
marie.bergstrom@mitti.se

Källa: Mitt i Sollentuna, 21 september 2010